Filmordlista

 

Yrken på en filmproduktion

 

Manusförfattare

Personen som skriver manuset som är den skrivna filmen.

 

Regissör

Arbetsledare för alla som jobbar kreativt med filmen. Den ger även instruktioner till skådespelare.

 

Skådespelare

De som står framför kameran och agerar enligt manus och regi.

 

Produktionsbolag

Företaget som jobbar med att producera alltså skapa film.

 

Producent

Den person som är ytterst ansvarig för att en film går ihop och blir av.

 

Casting

När någon letar efter skådespelare så får dessa gå på en casting där det provfilmas och skådespelas. Personerna som castar en film visar sedan skådespelarna för regissören som väljer vilka som ska vara med i filmen. Casting är engelska och betyder rollsättning.

 

Klippning

En film sätts ihop av en klippare. I klippningen kan en exempelvis avgöra hur snabb filmen ska vara så att filmen ger rätt känsla.

 

Ljudläggning

I efterhand så är det ljudläggaren som jobbar med ljudet och gör att ljudet inte är för högt eller lågt och att det känns trovärdigt.

 

Location

Platser där inspelning sker.

 

Att skriva manus

 

Manus

Förkortat från ”manuskript”.  Det är det skriftliga underlaget med repliker och scenanvisningar som utgör grunden för en film, serie eller teaterföreställning. Skrivs av en manusförfattare.

 

Karaktär

Personen som skådespelaren porträtterar.

 

Antagonist

Motståndare till huvudkaraktären, är oftast en dålig person.

 

Protagonist

Huvudkaraktären eller huvudpersonen som filmen handlar om.

 

Tagning

Tagningar kan variera mycket i längd. Vissa tagningar varar i mindre än en sekund, andra kan vara i flera minuter. När en scen har många, korta tagningar talar man om ett högt klipptempo. Det ser man i till exempel actionscener. Då bidrar de korta tagningarna till att skapa en hektisk och dramatisk stämning. Med långa tagningar kan man skapa en lugn stämning. Det använder man exempelvis i scener där vi som åskådare ska ges tid att tänka efter och grundligt betrakta det vi ser. En typisk 90 minuters film innehåller 1200-1500 tagningar.

En person som klipper ihop tagningarna till en hel film kallas för en klippare.

 

Scen

En scen äger vanligtvis rum utan hopp i tiden. Om det sker ett hopp i tiden innebär det vanligen en ny scen, det vill säga att det sker ett scenbyte. Om vi ser en rollfigur i ett hus på morgonen och sedan på kvällen rör det sig om två olika scener.

En scen äger vanligtvis rum på en och samma plats. Om det sker ett byte av inspelningsplats börjar en ny scen. Det vill säga att om en rollfigur befinner sig inomhus och sedan går ut på gatan, så är det en ny scen. En plats kan förflytta sig utan att scenen skiftar, till exempel vid en biljakt genom en stad. Det avgörande här är att den person som scenen handlar om under hela scenen sitter i bilen. När personen kliver ut ur bilen skiftar scenen. I en 90-minuters film brukar det finnas 50–100 scener.

 

Sekvens

En sekvens i en film kan jämföras med ett kapitel i en bok och skiljer sig från en scen på så sätt att den kan innehålla språng i tid, rum och handling. En sekvens har i regel ett överordnat tema eller en röd tråd. Man kan sätta en rubrik på en sekvens. En 90 minuters film har 10–20 sekvenser. I en del kortfilmer finns det bara en enda sekvens.

 

Dialog

Samtalet som två eller fler karaktärer har med varandra.

 

Monolog

Ett längre tal från en person, det kan vara att vi får höra hur den tänker.

 

Dramaturgi

Strukturen i hur en berättelse är skriven. En film har ofta en början, mitten och slut. Det finns också minst en konflikt som behöver lösas. Filmen börjar med en presentation där vi får veta viktig information om karaktärerna. Sen kommer en vändpunkt där konflikten presenteras, den blir värre och värre tills karaktären måste göra något. När konflikten är löst så får vi veta lite av vad som händer efter eller to be continued...

 

Hollywood-dramaturgi

Den klassiska dramaturgiska modellen för filmberättande har sitt ursprung i det antika grekiska dramat. Trots synbar enkelhet så innehåller hollywooddramaturgin en avsevärd komplexitet men man kan beskriva den mycket schematiskt som att filmen vanligen är uppbyggd i följande partier:
1. Vinjett: Miljöer och stämningar etableras. Före eller i samband med förtexter.
2. Anslag: Konflikten och huvudkaraktären/karaktärerna etableras.
3. Fördjupning: De olika karaktärerna och deras drivkrafter blir tydligare.
4. Upptrappning: konflikten trappas upp, ev sidohistorier berättas och birollerna etableras/fördjupas.
5. Klimax: konflikten står på sin spets och utgången är oviss. Man brukar tala om begreppet Point of no return.
6. Upplösning: konflikten löses. Straff och belöningar delas ut till hjältar/skurkar.
7. Avtoning, slutsatser historiens tematiska och moraliska kontenta.

 

Konflikt

Hindret eller problemet som uppstår när karaktären försöker nå sitt mål.

 

Filmfoto och klippning

 

Bild

Det vi ser på skärmen eller duken.

 

Storyboard

Bildmanus, ser lite ut som serie-rutor i ett seriealbum. Används för att planera hur filmen ska se ut i bildutsnitt och vinklar.

 

Bildutsnitt

Det som vi ser i bild. Det finns olika bildutsnitt som exempelvis helbild, halvbild och närbild. Exempel på bildutsnitt är helbild där vi ser en hel person i bild. I en halvbild syns en halv person oftast från magen uppåt. I en närbild syns bara ansiktet.

 

Kameravinkel

Hur kameran är vinklad eller riktad. Det kan vara ovanifrån, underifrån, kameran kan vara sned eller från sidan o.s.v.

 

Ljus

Hur ljuset faller, om det är skarpt eller mjukt eller färgen på ljuset. Ljussättning kan ske med både stora och små lampor. Det kan också handla om att ta bort ljus genom att skapa skuggor.

 

Åkning

En åkning innebär att kameran rör sig framåt eller åt sidan. Det kan ske med bil, på räls eller med andra verktyg. Personen som genomför åkningar på inspelningsplatsen jobbar som passare eller grip.

 

Klaff-fel

När någonting är fel och inte stämmer som t. ex. när någon dricker läsk och när klipparen byter vinkel så finns det helt plötsligt mer läsk i glaset.

 

Parallellklipplning

När en klipper mellan till exempel ett tåg som rör sig mot en person som sitter fast på ett spår. Klippingen blir snabbare och snabbare ju närmre de kommer varandra.

 

Montage

Delen i en film där publiken får se korta sekvenser över lång tid som ger mycket information på kort varsel. Det händer ofta när någon växer upp eller reser någonstans samtidigt som det spelas musik.

 

Fjärde väggen

När en skådespelare ”bryter den fjärde väggen” innebär det att den pratar direkt med publiken eller visar på något sätt att rollfigurerna eller handlingen inte är på riktigt.

 

Plantering

När vi får se någonting som används senare så att vi vet att någonting kan hända. Det kan vara någon som skvallrar om något eller ett vapen som syns i bild.

 

 

Mask, miljö och kostym

 

Mise-en-scéne

Betyder iscensättning och syftar på allt som syns framför kameran och formen på berättandet. Miljön som handlingen utspelar sig i.

 

Scenografi

När en film ska spelas in är det vanligt att platserna inreds på nytt för att uppnå det utseendet som regissören och scenografen vill ha.

 

Rekvisita

Delar i scenografin som skådespelaren använder sig av, kan till exempel vara en tekopp eller en fotboll.

 

Kostym

Kläder och accessoarer som skådespelaren bär när dom skådespelar.

 

Mask

Sminkning, allt från en naturlig sminkning till något avancerat och har delar som sätts fast i ansiktet för att t. ex. göra någon till en zombie.

 

Musik

Filmmusik är all musik som hörs i en film. Det kan vara med eller utan sång och det kan vara olika ljudnivåer, alltså olika hög. Ofta i en scen där karaktärer slåss brukar det spelas hög musik.

 

Ljudeffekt

Ljud som läggs på i efterhand. Kan vara någon som slår på låtsas och sen läggs det på ett ljud som får det att se ut som på riktigt. Det kan också vara fågelkvitter.

 

Diegestiskt och icke-diegestiskt ljud

Det går att dela in ljudet i två överordnade kategorier: diegetiskt ljud, som är en del av den fiktiva världen och icke-diegetiskt ljud som ligger utanför den och bara kan höras av publiken, inte av personerna i filmen.

 

Filmformat, filmvisning och filmanalys

 

Genre

Stil eller kategori på filmen som till exempel skräck, komedi och drama.

 

Spelfilm

En film som har ett skrivet manus och genomförs av skådespelare på plats.

 

Dokumentärfilm

En film som visar en del av verkligheten, en dokumentär har inget manus och oftast inga skådespelare utan riktiga personer som vi får följa.

 

Animerad film

Till exempel tecknad film eller filmer som Frost är datoranimerade. Stopmotion film är också animerad film.

 

Kortfilm

Oftast en film som är under 1 timme lång. I Sverige räknas filmer som är under 72 minuter som kortfilmer.

 

Novellfilm

En film som vanligtvis har en längd på ca 30-40 minuter.

 

Långfilm

En film som är över 1 timme lång, men i Sverige räknas det som långfilm om filmen är över 72 minuter.

 

Eftertexter

Texten som rullar efter filmens slut.

 

Premiär

Första visningen av en film som ska visas flera gången. Premiärer firas väldigt ofta med speciella gäster och feststämning.

 

Filmfestival

Ett evenemang där festivalen visar film, sker ofta varje år, på samma plats. De mest kända filmfestivalerna är Cannes filmfestival i Frankrike, Berlinale i Tyskland och Venedigs filmfestival i Italien. I Stockholm

finns bland annat CinemAfrica, Cinema Queer, Monsters of Film och Tempo Dokumentärfestival.

 

Filmteori

Olika akademiska tillvägagångssätt för att analysera filmens olika egenskaper och beståndsdelar. Det ger ramar för att förstå filmens förhållande till verkligheten, andra konster, enskilda personer som tittar på filmen och samhället i stort. T ex finns formalistisk filmteori som fokuserar på filmens formella eller tekniska element (bl a belysning, ljud, scenografi, redigering).

 

Auteur

Ett franskt ord för en anmärkningsvärd filmregissör och kommer från auteur-teorin som grundades Cahiers du cinéma, en fransk tidning för filmkritik på 40-talet.  Används för att beskriva en regissör som sätter en unik prägel på sina filmer och urskiljer sig konstnärligt från andra regissörer.  Några av de främsta kriterierna är att regissörens verk ska präglas av regissörens personlighet och distinkta stil samt att auteuren alltid förser sina verk med en djupgående inre mening. 

 

Åskådare

Ett annat ord för publik, den som tittar på filmen.

 

Tema

Ämnet som filmen har. En film som har genren action kan till exempel ha tema hämnd eller orättvisa.

 

Biograf

Består av foajé där det går att köpa biljetter, vänta tills det är dags för insläpp in till biosalongen. På vissa biografen går det att köpa godis och popcorn i foajén. Biosalongen är där filmen projiceras på duken och publiken sitter i gradängen. Maskinrummet är där projektorn och biomaskinisten arbetar.

 

Biosalong

Rummet som är skapat för att visa film så att filmupplevelsen blir så bra som möjligt. Första biografen kom till 1895 i Berlin. Består av duk där filmen projiceras från en projektor. Gradäng med sittplatser där publiken sitter. Surroundljud med minst 6 högtalare runt om i lokalen.

 

Gradäng

Delen i salongen där publiken sitter när de tittar på film eller teater.

 

Ridå

Ett stort tyg som hänger framför biografduken. Det brukar synas innan filmen startar.

 

Biografmaskinist

Personen som jobbar på biografen. Den är ofta i maskinrummet eller i projektorrummet och kör filmen. Personen är ansvarig för att filmen syns på duken och fixar problem om det uppstår ett tekniskt fel.

 

Biografföreståndare

Ansvarar för biografen, driver samarbeten och väljer vilka filmer som ska visas.

 

70 mm-film

Idag filmas och visas flesta biofilmer digitalt. Men innan digitaliseringen filmades filmer på analog film, filmrullar, med filmkameror och visades på analoga projektorer. Filmformaten kunde vara 16 mm, 35 mm och 70 mm. 70 mm-filmen kom 1955. Inspelningsformatet skedde egentligen på 65 mm negativ, men ytterligare 5 mm behövdes på visningskopiorna för att få plats med alla magnetspåren för ljudet. För att ytterligare höja bildkvalitén spelades filmen dessutom in med 30 bilder i sekunden mot normala 24 bilder. Detta förfarande kostade mer än det var värt, och endast de två första 70 mm filmerna gjordes på detta sätt.

 

CinemaScope

Ett filmformmat för 35 mm-film. Ett vidvinkelformat som gör bioduken extra bred och smal. Tillkom för att utmärka bion från det kvadratiska TV-formatet som kom på 50-talet. Då pågick en tävling mellan filmen och TV:n där filmer började filmas i detta format som ansågs bättre och med uppslukande än det begränsade TV-formatet.

 

Smell-O-Vision

Biofilmvisning med lukter som utsöndras i salongen under filmens gång för att publiken skulle ”lukta” v<d som hände i filmen. Filmerna är gjorda  för att visas med dofterna. Ett exempel är John Water’s film Polyester (1982) som hade doftkort som man skrapade fram dofter på under filmen.

 

Spoiler

När någon berättar eller visar någonting som förstör upplevelsen av filmen. Det kan exempelvis vara att någon berättar vem som kommer dö i filmen eller om någon kommer bli kär eller inte.

 

Med inspiration från Filminstitutets Filmlexikon.