Om pjäsen
I Händelsehorisonten undersöks motstridiga utsagor, skiftande perspektiv och oförmågan att enas om ens de mest grundläggande sanningar. Om minnets bedräglighet, vittnandets omöjlighet, paranoia, demens, manipulation, dissociation och desorientering.
Inspirationen till pjäsen kommer från en rad olika håll, bland annat: Sophie Calles Exquisite Pain, där hon återberättar ett svek 99 gånger för främlingar – ett ältande där historien förändrar sig med små förskjutningar; Nachträglichkeit (afterwardsness) – idéer av Sigmund Freud och Friedrich Hegel om hur slutpunkten bestämmer det som kommer före och hur minnet omformas retroaktivt; M.C. Eschers trappor, som ser ut att leda någonstans men inte gör det; Det omöjliga vittnandet, en avhandling av Marie Hållander; Disintegration Loops av Basinski, en musikslinga som går sönder mer och mer; den konstanta strömmen av propaganda, Gamla testamentet, fullt av motsägelser, och YouTube Shorts.
Recensionscitat
"Karin Foladi och Mattias Lech är fenomenalt samspelta." SvD
"Ett rörligt, roligt och lite hisnande manus." ETC
"En otäckt sevärd föreställning, helt i Lumors skruvade och angelägna anda." Aftonbladet
"När ljuset växlar, skiftar Foladi och Lech skickligt i ton och position … precis intill relationernas svarta hål." DN
