The Rat Pack
Begreppet "Rat Pack" uppstod på 40-talet kring skådespelaren Humphrey Bogart och hans krets av vänner i Hollywood. Efter en lång och blöt kväll ska hans fru Lauren Bacall ha kallat dem för ett "riktigt råttgäng". Denna konstellation var informell och social snarare än en professionell grupp. Kända namn som Erroll Flynn, Elizabeth Taylor, Jerry Lewis och Frank Sinatra var återkommande gäster hos makarna Bogart och Bacall i deras hem i Holmby Hills. Efter Bogarts död 1957 blev Sinatra och Bacall ett par. Rat Pack-gruppen antog med tiden en annan form, det vi idag förknippar med den glamourösa underhållningsindustrin på 50- och 60-talet.
The Rat Pack blev synonymt med Las Vegas, och särskilt det legendariska The Sands Hotel på The Sunset Strip. Kärnan bestod av Sinatra, Dean Martin och Sammy Davis, Jr. Sinatra, sångare och Oscarbelönad skådespelare, var den självklare ledaren för gruppen. Därutöver ingick även komikern Joey Bishop, som ofta agerade konferencier, och den brittiske skådespelaren Peter Lawford (mycket tack vare att han var gift med John F. Kennedys syster Patricia och därmed utgjorde en länk till den politiska makten).
Deras shower var spontana, fyllda av intern humor och musiknummer. Klädda i smoking, ofta med en cigarett eller en drink i handen, underhöll de publiken med låtar, men också med mellansnack och små sketcher där de skämtsamt retade varandra.
The Summit – de legendariska konserterna
The Rat Pack slog på allvar igenom som populärkulturellt fenomen med filmen Ocean’s 11, där gruppens medlemmar spelade ett gäng krigsveteraner som planerar ett rån på ett kasino i Las Vegas. Filmen var en förlängning av gruppens scenpersonligheter – stilfull, lättsam och med en aura av glamour.
I januari 1960 befann sig de fem medlemmarna på plats i Las Vegas för spela in filmen. The Sands PR-ansvarige såg en möjlighet: President Dwight Eisenhower och hans ryske motsvarighet Nikita Chrusjtjov skulle hålla ett toppmöte senare samma år, så varför inte anordna ett "toppmöte" för världens underhållningsledare? Tanken var att de fem skulle turas om att uppträda individuellt i Copa Room under inspelningen. I stället började de uppträda tillsammans, och showerna blev en framgång utan motstycke.
Planen var ett par veckor. Det blev istället fem utsålda veckor. Hollywood kom för att titta – Lucille Ball, Jack Benny, Bob Hope. Och senator John F. Kennedy dök upp, en presidentkandidat som ville vinna Sinatras stöd och stjärnkraft. Det var under dessa veckor på Sands som Kennedy enligt uppgift först träffade Judith Campbell, som blev hans älskarinna – och som också hade en relation med Chicagos maffiaboss Sam Giancana.
The Summit uppfann i princip det vi idag kallar Las Vegas-showen. Varje nutida popstjärna på The Strip – från Celine Dion till Adele – härstammar på något sätt från de där fem veckorna på The Sands 1960.
Framgångsreceptet höll i sig under nästan hela 60-talet. Mot slutet av decenniet började dock gruppens inflytande att mattas av. En yngre generation började upptäcka den nya musiken. The Beatles, Rolling Stones och Motown-soundet toppade musiklistorna och fick Rat Pack-gänget att framstå som underhållare från en svunnen era.
The Sands finns inte längre kvar. Det revs 1996 och i dess ställe byggdes The Venetian – ett modernt mega-resort. Men den modell som Rat Pack skapade – kändisar som attraktion, underhållning som anledning att besöka Las Vegas snarare än bara besöka kasinot – är fortfarande den logik som styr The Strip. Men inflytandet lever kvar än idag. Filmer, tribute-shower samt yngre musikartister som vidareutvecklat crooner-stilen har bidragit till att konstformen lever vidare.
