Medverkande konstnärer

Medverkande konstnärer i utställningen The Threshold is a Prism.

Ahmed Umar (Norge)

Konstnären Ahmed Umar.
Ahmed Umar, foto: självporträtt

Ahmed Umar (f. 1988, Sudan) är en tvärdisciplinär konstnär som bor och arbetar i Oslo. Han tog sin MFA-examen i medium- och materialbaserad konst från Konsthögskolan i Oslo 2016. Umars konst lyfter fram frågor om identitet, religion och kulturella värden genom olika former av konstnärliga uttryck. Han använder personliga erfarenheter som verktyg för att förmedla berättelser inte bara om förtryck och alienation, utan också om befrielse och att äga sin egen historia. Hans verk har visats på ett antal institutioner i Norge och utomlands.

Ami Weickaane (Senegal/Frankrike/Sverige)

Konstnären Ami Weickaane.
Ami Weickaane, foto: Per Cromwell

Ami Weickaane (f. 1978, Dakar), även känd som Bluu, flyttade till Paris som ung vuxen och delar nu sin tid mellan Frankrike, Senegal och Sverige. Hon ser sin praktik som en process av att så frön, där hon använder bilder och ljud för att skapa mixed-mediainstallationer. Hon ifrågasätter vår moderna tid, spekulerar om "framtidens nutid" och reflekterar över spåren som vi lämnar efter oss. Weickaanes syn är att vi är framtidens förfäder och därför vill hon berätta historier som är substantiella, inspirerad av arv, identitet och Afrika. Kärnan i hennes arbete är kvinnan och framför allt den svarta kvinnan.

Cecilia Germain (Sverige)

Konstnären Cecilia Germain.
Cecilia Germain, foto: självporträtt

Cecilia Germain (f. 1974, Sverige) är en svensk-kanadensisk konstnär boende i Uppsala sedan 2018. Efter sina studier vid Institutionen för Konst vid Konstfac i Stockholm, 2000-2006, har Germain arbetat kring tematiker som ofta berör koloniala strukturer, historieskrivning, minnesarbete, sorgeprocesser, vägar till läkning och avkolonialisering, svart folkhälsa och social rättvisa. Målning, fotografi, text, grafik och performance är återkommande uttrycksmedium konstnären använder sig av, men hon arbetar också med olfaktoriska botaniska material och även kring viss botanik som ett växande arkiv och en väg in till berättelser, kunskap, historia och framtidshopp.

Diana Agunbiade-Kolawole (Sverige)

Konstnären Diana Agunbiade-Kolawole.
Diana Agunbiade-Kolawole, foto: Suranjan Wanninayaka

Diana Agunbiade-Kolawole (f. 1988, Nigeria) arbetar med lins- och icke-linsbaserat fotografi presenterat genom installationer, performance och prints. Kärnan i hennes praktik är ett undersökande av materiella processer som utforskar nya former inom ramen för etablerade tekniker. Agunbiade-Kolawole har ställt ut i Sverige och internationellt. Hennes verk finns representerade i samlingarna på Moderna Museet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum, Stockholm Läns Landsting, Uppsala Läns Landsting och Brucebo Foundation, National Health Services, Barking & Dagenham Council, Kingston.

Dina El Kaisy Friemuth (Tyskland/Danmark)

Konstnären Dina El Kaisy Friemuth.
Dina El Kaisy Friemuth, foto: Xuân Nguyen

Dina El Kaisy Friemuth (f. 1988, Tyskland) är en tysk-egyptisk konstnär, boende och verksam i Berlin och Köpenhamn. I sin praktik ifrågasätter El Kaisy Friemuth kön, etnicitet och klass och skapar miljöer där annars marginaliserade röster får ta plats i centrum. Den aktivistiska praktiken uppstår ofta i samarbete med andra kulturutövare och inkluderar kuratoriska projekt, text, performance och videoverk. Dina El Kaisy Friemuths belyser hur gemenskap och tillhörighet förhandlas genom delandet av berättelser – och var dessa narrativ startar. El Kaisy Friemuths har ställt ut på bland annat den 11:e Berlinbiennalen, Bergen Konsthall och 55-11 Gallery i New York, och har initierat och varit medlem i flera konstnärsgrupper och nätverk som Feminist Collective With No Name, The Cultural Workers Union for People of Color (Danmark), Another Dinner Ruined (Beirut) och Speculative Bitches (Berlin).

Dyami Rafn Andrews (Island/USA)

Konstnären Dyami Rafn Andrews.
Dyami Rafn Andrews, foto: Ethree

Dyami Rafn Andrews (f. 1996, USA) är en afroamerikansk-isländsk konstnär som delar sin tid mellan Kalifornien och Island. Genom enkla och medvetna kompositioner fångar hans verk den skarpa, sublima skönheten i det isländska landskapet. Processer inspirerade av geologiska formationer skapar verk som pendlar mellan landskap och fält av textur. Tack vare ett arv från och en uppväxt i två kulturer, ger hans verk ett perspektiv på klimatkrisen. I fängslande och ibland oroande bilder konfronterar Andrews målningar betraktaren med människans miljöpåverkan och den roll vi har i att bevara världen.

Ernest Mancoba tolkat av Joseph Ndlovu (Sydafrika/Danmark/Frankrike)

Konstnären Joseph Ndlovu arbetar på ett konstverk.
Joseph Ndlovu, foto: Arts and Ubuntu Trust

Ernest Mancoba (f. 1904, Sydafrika – d. 2002, Frankrike) var en avantgardekonstnär och tillbringade större delen av sitt liv i Europa. Han var med och grundade CoBrA rörelsen i Danmark där han bodde i fem år. Mancoba flyttade sedan tillbaka till Frankrike där han mellan 1968-1970 målade oljemålningen The Ancestor. Detta verk tolkades år 2016 i en monumental gobeläng av konstnären Joseph Ndlovu (f. 1953 – d. 2019, Sydafrika) och är nu en del av Constitution Court Art Collections samling i Sydafrika. Ndlovu fick sin konstutbildning på Rorke’s Drift, en konst- och hantverksskola som grundades 1962 i Sydafrika av två svenskar, Ulla och Peder Gowenius, då nyexaminerade studenter från Konstack.

Fatima Moallim (Sverige)

Konstnären Fatima Moallim.
Fatima Moallim, foto: ISCP NYC

Fatima Moallim (f. 1992, Ryssland) är en självlärd bild- och performancekonstnär verksam i Stockholm. Grunden för hennes arbete ligger i teckning där Moallim uttrycker energin direkt via sina sinnen till duken eller papperet genom pennans spets. Projektet Flyktinglandet består av en rad performance- och videoverk där olika aspekter av föräldrarnas flykt från Mogadishu, Somalia till Moskva och Sverige undersöks. Moallim har ställt ut platsspecifika verk på Moderna Museet Stockholm, Göteborgs konsthall, Marabouparken, Zinkensdamm tunnelbanestation i Stockholm och på Bonniers konsthalls glasfasad. Hon är representerad i Moderna Museets samling och var 2022 års Iaspis Studio Grant Holder ISCP, New York.

Germain Ngoma (Norge)

Konstnären Germain Ngoma.
Germain Ngoma, foto: Christina Leithe Hansen, Oslo Kunstforening

Germain Ngoma (f. 1953, Zimbabwe) är en zimbabwisk konstnär uppvuxen i Zambia där han arbetade som metallkonstnär. Under 1980-talet flyttade han till Oslo för att studera konst. Ngoma har visat sin experimentella skulpturpraktik i många sammanhang. Han har nyligen även börjat ställa ut fotografi, en livslång passion som han använder som ett verktyg för att observera sin omgivning. Ngomas bidrag till den norska konstscenen går långt utöver hans solopraktik. Hans kunskaper inom skulpturala processer, med inriktning på metall, är välkända i Norge. Han samarbetar på många plan, i rollen som konstnär men också som hantverksmästare som tillverkar föremål åt andra konstnärer.

Guro Jabulisile Sibeko (Norge)

Konstnären Guro Jabulisile Sibeko.
Guro Jabulisile Sibeko, foto: Siv Dolmen

Guro Jabulisile Sibeko (f. 1975, Norge) är en azanisk-norsk lärare, författare, spoken word-konstnär och politisk aktivist. Hon har bekämpat rasism, homofobi och kvinnohat genom konst, allmänt raseri och genom olika organisationer i tre decennier.

Ina Nian (Sverige)

Konstnären Ina Nian framför en tegelvägg.
Ina Nian, foto: Andria Lillieroth

Ina Nian (f. 1992, Sverige) är konceptkonstnär, baserad i Malmö och med rötter i Gambia. Nian har skapat metoden Black Noise och utforskar genom denna metod en annan sida av konstvärlden. En sida som ofta är raderad, men möjlig att förnimma beroende på vilken frekvens du kan uppfatta. Hen använder Black Noise som en riktlinje en forskningsprocess som involverar kritisk teori, historia och arkivmaterial. Nians nuvarande forskningsdrivna och platsspecifika fokus på Sveriges koloniala järnhandelshistoria under den transatlantiska slavhandeln är ett pågående långsiktigt projekt.

Ismaila Fatty (Sverige)

Konstnären Ismaila Fatty.
Ismaila Fatty, foto: Mattias Lindbäck

Ismaila Fatty (f. 1957, Gambia) är en gambiansk textilkonstnär baserad i Sverige sedan 1988. Hans arbete relaterar till Gambia där det tog sin början. 1975-1986 lärde han sig att tillverka material för kläder och hemtextilier i Dippa Kunda. På 90-talet började Fatty utforska andra sätt att arbeta med det textila materialet vilket resulterade i tredimensionella objekt. Bomull och sidentyg färgades och formades sedan till tredimensionella former. Det visade sig bli objekt som kunde hängas på väggar. Några av dem verkade vara representationer av mänskliga former; medan andra, rektangulära, avbildade mänskliga former som höll varandra i händerna i fantasin. Fattys har ställts ut på institutioner som Kulturhuset i Stockholm och medverkat på Dakar-biennalen 2014.

Jeanette Ehlers (Danmark)

Konstnären Jeannette Ehlers.
Jeannette Ehlers, foto Roar Studio Milano

Jeannette Ehlers (f. 1973, Danmark) är en dansk-trinidadisk konstnär som bor och verkar i Köpenhamn. Hennes arbete tar ofta upp teman och frågor kring minne, svarthet och Danmarks koloniala förflutna. Ehlers har ställt ut på bland annat Kunsthal Charlottenborg, Göteborgs Konstmuseum och Esbo Moderna Konstmuseum och är representerad i Statens Museum før Kunst i Danmark, Moderna Museet och Malmö Konstmuseums samlingar för att nämna några få.

Khalid Shatta (Norge)

Konstnären Khalid-Shatta.
Khalid-Shatta, foto: Kunsthall Oslo

Khalid Shatta (f. 1990, Sudan) är en norsk-sudanesisk konstnär som bor och verkar i Oslo. I sitt arbete utforskar Shatta själens migration – känslan av att vara malplacerad. Han använder sig av antika kemetiska och kushitiska symboler från de historiska kungadömena i Nildalens civilisationer i sitt måleri. Shatta har ställt ut på bland annat Kunsthall Oslo.

Michelle Eistrup (Danmark)

Konstnären Michelle Eistrup.
Michelle Eistrup, foto: självporträtt

Michelle Eistrups (f. 1969, Danmark) konst behandlar teman som identitet, kroppslighet, tro, minne och postkolonialism, ofta med utgångspunkt i hennes transnationella bakgrund (dansk, jamaicansk, amerikansk). Hon korsar olika konstnärliga uttryck som fotografi, teckning, video, ljud och performance, allt integrerat i en praktik ledd av en stark tro på kollektivitetens transformativa potential. Eistrup är djupt rotad i en global konstgemenskap. Hon har ställt ut internationellt och organiserat evenemang med målet att skapa en djupgående dialog och mellan konstnärer, författare och curatorer för att uppmuntra ett mer integrerat, känsligt och rättvist kreativt utbyte.

Musti (Norge)

Konstnären Musti.
Musti, foto: Munch Museet

Ugbad Mustafa Yusuf Noor (f. 2001, Norge), känd under artist namnet Musti, är en norsk rappare och sångare. Hon utsågs till Årets Nykomling under P3 Guld 2020 för sitt debutalbum Qoyskayga (somali för "min familj") och EP:n Mellom høyblokkene som släpptes samma år. Hon vann två priser under Spellemannprisen 2020: klassens hiphop för albumet Qoyskayga och årets klassgenombrott med Gramostipend. Dessutom nominerades hon i årets textförfattarklass för Qoyskayga. Musti nominerades också till Spellemannprisen 2022 i kategorin Hiphop för sitt andra album, Ugbad. Hennes texter kretsar främst kring hennes identitet och om att växa upp i en norsk-somalisk familj på Tøyen, i Somaliland och i Milton Keynes utanför London.

Rafiki (Norge)

Konstnären Nicole Rafiki.
Nicole Rafiki, foto: Bjørn Wad

Nicole Rafiki (f. 1989, Kongo) skapar tvärdisciplinära konstverk som rör sig mellan fotografi och pärlarbete, textil och text, och använder gamla och nya minnesföremål. Rafiki behandlar konsttillverkning som en praxis för minnesarbete, helande och kulturell analys. Hennes bilder använder ofta konstnärliga strategier som avvärjer en västerländsk antropologisk blick. Genom att inkorporera symboler, fabler och verktyg för visuellt berättande och muntlig historia, åberopar hon teman om påtvingad migration och krigsspöken, rasifierade uppfattningar om svarta och femininitet, och koloniala traditioner av makt och utplåning. Rafiki är grundaren av den Oslo-baserade plattformen Rafiki Art Initiatives (RAI).

Santiago Mostyn (Sverige)

Konstnären Santiago Mostyn.
Santiago Mostyn: foto Åsa-Lundén, Moderna Museet

Santiago Mostyn (f. 1981, USA) bor och verkar i Stockholm men har starka band till Zimbabwe och Trinidad & Tobago där han växte upp. Hans arbete utforskar dissonansen i liv som levs mellan olika politiska sfärer. Mostyn bygger intuitiva berättelser genom skiktning och collage, där han blandar nytt material och arkivmaterial. Mostyn har ställt ut på bland annat Södertälje Konsthall, Kalmar Konstmuseum, Hasselblads Centre och finns representerad i Moderna Museets, Statens Konstråds och Albright-Knox Museums samlingar.

Sasha Huber (Finland)

Konstnären Sasha Huber.
Sasha Huber, foto: Kai Kuusisto

Sasha Huber (f. 1975, Schweiz) är en schweizisk-haitisk konstnär som bor och arbetar i Helsingfors. Hennes arbete handlar om minnet och tillhörighetens politik, koloniala och postkoloniala relationer med fokus på afrikanska och karibiska diasporor. Huber har ställt ut på den 56:e la Biennale di Venezia 2015 (Collateral Exhibition: Frontier Reimagined), den 19:e Biennale i Sydney 2014, och den 29:e Bienniale i São Paulo in 2010. Hon är representerad bland annat i Esbo Moderna Konstmuseums samling.

Uwa Iduozee (USA/Finland)

Konstnären Uwa Iduozee.
Uwa Iduozee, foto: Sandra Itäinen

Uwa Iduozee (f. 1987, Finland) är en finsk-nigeriansk dokumentärfilmare, filmfotograf och fotograf baserad i New York och Helsingfors. Hans praktik undersöker berättelser som skapar nya visuella representationer av personliga och gemensamma identiteter och hur de relaterar till och formas av sin miljö. Vardagsliv och personliga berättelser är kärnämnena i Iduozees arbete, som öppnar upp för en bredare diskussion kring marginaliserade samhällen och acceptans inom samhälleliga och kulturella strukturer.

Curatorn

Marcia Harvey Isaksson (Sverige)

Konstnären Marcia Harvey Isaksson.
Marcia Harvey Isaksson, foto: Ylva Sundgren

Marcia Harvey Isaksson (f. 1975, Zimbabwe) är en Stockholm-baserad curator, konstnär och utställningsformgivare som växte upp i Harare. Som rumslig berättare brinner hon för att skapa plats för den mångfald av berättelser som ofta inte berättas. Hon har samarbetat med flera svenska museer och institutioner för att skapa upplevelserika och kunskapsbärande rum. I sin egen konstnärliga praktik är hon intresserade av vårt gemensamma kulturarv och använder textila tekniker som ett verktyg i sina undersökningar. Marcia har även drivit det prisbelönta Fiberspace, en arena inriktad på textilkonst, hantverk och design.

Läs mer om Southnord x Kulturhuset.