Ludvig Holberg

Den dansk-norske nationalskalden

Ludvig Holberg bildar tillsammans med Ibsen och Strindberg hörnpelarna i den nordiska dramatiken och anses vara den danska och norska litteraturens anfader. I början och mitten av 1700-talet rensade han och förädlade språket i en mängd genrer såsom skådespel, versepos, satirisk dikt, biografi, prosaroman, fabler, epigram, essäer och journalistiska betraktelser. Han gjorde dessutom insatser som historiker, jurist och ekonom och hans tankar i filosofiska och teologiska frågor hade stort genomslag. Hans teaterstycken skildrade den vanlige dansken genom igenkänning och komedi och spreds som skillingtryck och kiosklitteratur. Genom sina resor i Europa förde han in den europeiska andan i Danmark och Norge och blev en viktig figur i sin europeiska samtid.

Fattig barndom

Holberg föddes i Bergen 1684 (Norge och Danmark var samma rike vid den här tidpunkten). Han växte upp mycket fattigt och var en av tolv syskon varav endast sex överlevde. Vid nio års ålder blev han föräldralös och syskonskaran skingrades. Båda hans bröder blev sedermera präster, medan Ludvig som 17-åring skickades till Köpenhamn för studier då Bergens latinskola där han då studerade totalförstördes i en brand. Ett år senare återvände han till Norge, men det verkar som att "storstadspulsen" i Köpenhamn hade tagit ett grepp om den unge mannen.

Drömmen om storstan

Han arbetade något år som informator, men hatade lärarrollen och kallade det i en anteckning för "slavliv". 1703 återvände han till Köpenhamn för universitetsstudier i filosofi och teologi. Efter examen 1704 kämpade Holberg för att slippa flytta hem för gott, han sparade ihop pengar som lärare i Kristiansand, för att sedan resa till England för att studera samlingarna i Oxford och undervisa i franska och musik. Han gjorde sedan flera resor ut i Europa; Holland, Tyskland, Paris, Rom och Bryssel. Hans resor och de nya erfarenheterna gav honom till slut möjligheten att stadga sig i Köpenhamn och han fick en forskningstjänst och sedermera flera professurer.

I samhällets toppskikt

Holberg skrev oavbrutet och hans samlade skrifter uppgår till runt 20 000 sidor. Hans självbiografiska Levnadsbrev är en mycket uttömmande dokumentation – men ger enligt Holberg-kännare en något tillrättalagd bild av författaren. Vi vet egentligen mycket litet om Holbergs privatliv och han verkar ha varit något av en ensling som mot slutet av sitt liv blev  en mycket förmögen man. Han adlades 1747 – inte för sina litterära insatser utan på grund av den förmögenhet han då lyckats bygga upp genom investeringar i mark och egendom. Ludvig Holberg föddes alltså som en fattig pojke på norska landsbygden men dog 1754, nästan 70 år gammal, som en rik och lärd adelsman i Köpenhamn.

Komediförfattaren

Holbergs komedier kom till under en kort period under åren 1719-1728. De fem första komedierna där pjäsen Erasmus Montanus eller Rasmus på Berget ingick lämnades över som faddergåva till Den Danska Skådebanan som bildades 1722 och det nya var att pjäserna spelades på danska. Dock sattes just Erasmus upp lång senare, 1747 på Det Kongelige, och det var först på 1800-talet som den blev riktigt populär.

Erasmus Montanus 

En bildningskomedi

Efter Jeppe på Berget och Kannstöparen är akademikern Rasmus Berg, som efter sin disputation tar sig det latinska namnet Erasmus Montanus, den rollkaraktär som gjort Holberg mest känd. Stycket är en bildningskomedi om en fråga med hög angelägenhetsgrad för Holberg själv; Vad är syftet med lärdom och vad är äkta bildning? I en serie stramt regisserade konfrontationer mellan språkrör för olika hållningar ser vi sedan en serie disputationsparodier som avslöjar huvudpersonens oförmåga att applicera sina akademiska kunskaper på praktisk vardag. Under sin akademiska bana hamnade Holberg ofta i konflikt med traditioner och högre ämbeten och han förde fram kritik mot disputationsförfarandet på universiteten.

Jorden är rund

Och angående pjäsens stötesten – det som slutligen förgör huvudpersonen i Erasmus Montanus – så var Holberg själv kritisk till det som de matematik-troende astronomerna sysslade med. Visserligen tvivlade han inte på att jorden var rund (men i Norden trodde man mer på Tycho Brahes teori än Kopernikus – nämligen att jorden stod stilla medan planeterna rörde sig runt solen) – men han menade att astronomerna i för stor utsträckning sysslade med irrelevanta spekulativa frågor ovidkommande för vårt liv på jorden.  Att folket i byn envist hävdar att jorden är platt är därmed helt följdenligt.

"En sann och äkta filosof är den som hellre vill vara än synas, som förstår att tiga, likaväl som att tala, och som visar väg med sitt sätt att vara än med sina ord."

Man kan ana att Ludvig Holberg trots sin gedigna akademiska karriär i storstaden behöll en kärna av lantlig folklighet. Förkärleken för den gyllene medelvägen och aversionen mot ytterligheter är teman som ständigt återkommer i hans verk.

Åsa Lindholm, dramaturg

Källor:

Den satiriske Holberg – Claes Hoogland, Sveriges Radio, 1963

Holberg i Norden – Red. Gunilla Dahlberg, Peter Christensen Teilmann, Frode Thorsen, 2004

Den store ensomme- en biografi – Lars Roar Langslet, 2001