Utställningar

Evigt gränsland

Aralsjön - en gång världens fjärde största sjö, idag ett landskap av salt, rost och försvunna minnen. Vid sjöns forna strand ligger staden Aralsk där spåren av det som varit möter en oviss framtid. Genom fotografen Joar Vestergrens bilder i fotoutställningen "Evigt gränsland" skildras ett landskap där människan lever kvar i gränslandet mellan förlust och hopp.

Biljetter

En endorheisk sjö saknar naturliga utlopp och förlorar sitt vatten genom avdunstning. När sjöarna krymper blottas giftiga bottnar, salt sprids med vinden och omkringliggande landskap förvandlas sakta till öken. Det som en gång var livgivande vatten blir till ett miljöhot för människorna och naturen runt omkring. En ond cirkel. Allt skinande blir sakta till rost, och till slut finns bara saltet kvar. 

Aralsjön, en gång världens fjärde största sjö, är redan långt gången i dessa dödsryckningar. Vid dess tillbakadragna strand ligger Aralsk, en tidigare hamnstad, som idag präglas av kontrasten mellan det som varit och det som återstår. Fotografen Joar Vestergren besökte Aralsk för första gången 2019. Resan dit från Kazakstans största stad Almaty – 3 dygn med tåg genom centralasiens vidsträckta landskap – är i sig en övergångsrit; ett slags passage in i en plats där tiden både står stilla och rör sig framåt. När han besökte staden en andra gång fem år senare hade sjöns rostiga spökskepp försvunnit. En torr sommar hade gjort att skeppen kunde nås och monteras ner. De strandade båtarna,  monumenten som stod kvar som minnen från den forna sjön, var mer värda som skrot.

“Jag tog mig fram främst under en riktigt kall vinter, när det dyiga landskapet frös till och gjorde det tillgängligt att ta sig ut på sjön. Steppen och den tidigare sjöbotten möts i ett kargt, närmast overkligt landskap – bilen som tar mig ut till de avlägsna byarna kör i timmar rakt mot horisonten, utan landmärken, i en slags öken med frusna dynor av salt och lera, och där hästarna springer med oss längs våra hjulspår.” 

Ur Aralsk kommer en berättelse om kontraster: Ett före och ett efter. Om rost, salt, guld och snö. Om de gamla som minns och de yngre som inte minns. Om hopplöshet och framtidstro. Den sköra balansen i Aralsjöns knappa återhämtning – beroende av glaciärernas smältvatten – väcker frågor om en livsmiljö i en värld vi uppfattar som stabil, och hur snabbt det kan förändras igen.

Förutom de gamla kranarna i hamnen finns det inte mycket som indikerar att Aralsk en gång varit en bördig medelhavsmiljö. Istället trampar kamelerna i ett lager av snäckskal och dy medan godstågen rullar genom staden utan att stanna. Ett evigt gränsland.

“It is not possible to restore a plate broken by a hammer using the same hammer.” – Yusup Kamalov, Union for Defense of the Aral Sea

Utställningen är producerad med stöd av Svenska Fotografers Förbund, Crimson och NAFS printstudio. 

Om fotografen

JOAR VESTERGREN är en dokumentärfotograf, journalist och konstnär född och uppvuxen i Stockholm. Förutom tidigare utställningar debuterade han 2024 med fotoboken "O där emellan gråter vi". Han är utbildad på bland annat Nordens Fotoskola, Gamleby och Forsa Folkhögskola.