Staden Perm
Pjäsen utspelar sig i staden Perm, en miljonstad belägen längs floden Kama vid Uralbergens fot, ungefär 140 mil öster om Moskva.
Namnet Perm tros komma från ett fornnordiskt ord som betyder "fjärran land" eller "land bakom bergen". Perm har också gett namn åt den geologiska perioden då många av den tidens typiska fossiler och bergarter först identifierades i regionen. Slutet av permperioden kännetecknas av ett av de största massutdöenden i jordens historia, då 90 procent av allt liv dog ut. Staden Perm grundades 1723, samma år som man upptäckte kopparfyndigheter i trakten och anlade ett statligt kopparverk (lett av en tillfångatagen svensk officer).
Perm utvecklades i rask takt till en viktig knutpunkt för handel och industri, särskilt inom metallurgi och oljeraffinering. Idag utgör även skogsbruk och försvarsindustrin en viktig sektor.
Från 1940 till 1957 hette staden Molotov, uppkallad efter utrikesministern Vjatjeslav Molotov.
Det sägs att Perm är spelplats för Anton Tjechovs drama Tre systrar. Det finns inga definitiva belägg för att så är fallet, namnet på staden nämns aldrig i pjäsen, men det är möjligt att Tjechov kan ha haft en stad som Perm i åtanke. I ett brev till Maxim Gorkij nämner han att handlingen utspelar sig i en landsortsstad och att "det skulle kunna vara Perm, i bakgrunden militärer, artilleri". Detta tyder på att han betraktade Perm som en typisk modell för de provinssamhällen som han ofta skildrade i sina pjäser.
Uralbergen
Uralbergen är en bergskedja som sträcker sig i nord-sydlig riktning genom Ryssland och delvis norra Kazakstan. Den fungerar även som en naturlig gräns mellan Europa och Asien, och är en av världens äldsta bergskedjor. Uralbergen är rika på mineraler så som järn, koppar, kol och diverse ädelmetaller. Den omfattande gruvdriften har gjort regionen till en viktig del av Rysslands ekonomi. De nordliga delarna av bergskedjan är otillgängliga medan områden i söder är välbefolkade med bland annat miljonstäderna Jekaterinburg och Tjeljabinsk.
Mauerschau
Mauerschau (tyska, ordagrant "mur-skådning") är ett dramaturgiskt begrepp som används inom teater och litteraturteori. Termen används för att beskriva en scen där en rollfigur rapporterar om en händelse som inträffar utanför scenrummet eller bortom publikens synfält.
Begreppet härrör från den klassiska teatern, särskilt inom antikens grekiska tragedier. I teaterns tidiga historia var det ofta praktiskt (eller moraliskt) ogynnsamt att iscensätta visa tablåer, såsom strider, sjöslag, mord, etcetera, på scen. Därför använde man en rollfigur, ofta ett vittne eller en budbärare, för att återberätta dessa händelser för publiken. Exempel på detta: i Sofokles Kung Oidipus använda greppet när rollfigurer berättar om pesten som härjar i staden Thebe. I Euripides Medea får publiken aldrig se Medea döda sina barn, dådet återges i stället i detalj av en budbärare.
En närbesläktad term är Teichoskopie, som specifikt avser en situation där en karaktär bokstavligen står på en mur eller hög avsats och beskriver händelser som pågår nedanför eller på avstånd här och nu. Ett av de kändaste exemplen förekommer i tredje delen av Homeros Illiaden (verserna 121-244): Helena och Priamos står på Trojas murar och betraktar den grekiska armén. Helena beskriver för Priamos vilka grekiska hjältar hon ser på slagfältet. Här fungerar Helena som observatör som rapporterar om något som karaktärerna ser men som författaren inte "visar".
Pjäsen Ural är bygger på en liknande dramaturgi. Handlingen utspelar sig i ett och samma rum. Men rollfiguren Versjinin, en överste som är stationerad i staden, återberättar för sin fru vad han sett och gjort utanför och bortom dramats scenrum.
