Gates of Ishtar + A Canorous Quintet + Ablaze My Sorrow

Ingen åldersgräns - 18 år i baren!

Gates of Ishtar

Gates of Ishtar tog form i Luleå i början av 1990-talet, först som Disrupt, i ett skede när den melodiska death metal-scenen ännu saknade fast kontur. Ur detta sökande kristalliserades ett särpräglat uttryck: stramt, melodiskt och präglat av nordisk kyla.

Genombrottet kom med A Bloodred Path (1996) och följdes av The Dawn of Flames (1997) och At Dusk and Forever (1998), där soundet nådde full mognad innan verksamheten upphörde.

Återkomsten 2024, efter nära tre decenniers tystnad, var först tänkt som tillfällig men utvecklades snabbt till en fortsättning. Med ny sättning och nytt material – planerat till sent 2026 – förs arvet vidare, tydligt rotat i nittiotalets formgivande estetik.

A Canorous Quintet

A Canorous Quintet uppstod i början av 1990-talet ur den svenska extremmetallens mer gränsöverskridande fas, där black och death metal fortfarande flöt in i varandra. Bandet rörde sig tidigt mot ett uttryck där melodi och kyla samexisterade utan att mjukas upp.
Med Silence of the World Beyond (1996) formulerades detta språk fullt ut – ett album som i efterhand ofta ses som ett av de mer distinkta dokumenten från scenens utvecklingsår.
När bandet upplöstes 1999 fortsatte medlemmarna i This Ending. Men historien stannade inte där. 2016 återaktiverades A Canorous Quintet, inte som en rekonstruktion, utan som en parallell fortsättning. Sedan dess existerar båda projekten sida vid sida, som två olika sätt att bära samma ursprung.

Ablaze My Sorrow

Ur små replokaler och ett intensivt lokalt kretslopp växte Falkenbergsbandet Ablaze My Sorrow fram, drivet av en vilja att förena aggression med melodi och ett mer nedtonat, melankoliskt uttryck.
Efter kontrakt med No Fashion Records följde debutalbumet If Emotions Still Burn (1996), som senare kom att få kultstatus. Här mejslades bandets identitet fram på allvar: en melodisk death metal där det sårbara och det brutala existerar sida vid sida, utan att upplösa varandra.
Trots återkommande förändringar i sättningen fortsatte bandet att utvecklas genom album som The Plague (1998) och Anger, Hate, and Fury (2002), innan verksamheten avslutades 2006.
Återkomsten 2012 blev inte en nostalgisk gest, utan en fortsättning. Bandet återvände med ny energi, och har sedan dess fortsatt att bearbeta samma kärna av mörker och melodi som en gång formade deras början.