Musik, fotboll och droger fungerar som verklighetsflykt och varje känsloyttring dövas genom tystnad, aggressivitet och våld. Vilka är dessa unga män? Hur har de hamnat där? Och vad händer inom dem?
Med inspiration från både Samuel Beckets I väntan på Godot och Harold Pinters Mathissen har regissören Olle Mårtens skrivit en pjäs med urpremiär på Fri Scen på Kulturhuset Stadsteatern.
Genom att TOXIC placeras i en arbetarklasskontext i England 1969 får publiken en distans i mötet med en av vår samtids mest brännande frågor: unga män, kriminalitet och skjutningar. Skinheadskulturen som står som fond i uppsättningen växte fram i mötet mellan en brittisk arbetarklass och immigranter från Jamaica och är en av få subkulturer där etnisk bakgrund inte spelat någon roll. En kultur vars estetiska ideal och markörer är lika tydliga som idag men inte färgade av vår tids polarisering, generaliseringar och stereotyper. Bomberjacka, hängslen, pikétröja och ska-musik att jämföra med samtidsmarkörer som keps, sneakers och rap-musik.
MårtensMöller består av Olle Mårtens och Moa Möller som sedan 2008 gjort teater tillsammans, tidigare i den fria teatergruppen Orkestern. Olle Mårtens är, utöver regissör även genusvetare med inriktning på maskulinitet och har genom examensuppsatsen Det är fett svårt med känslor undersökt hur maskulinitet förhandlas, omförhandlas och konstrueras i grupper av unga män. Moa Möller har arbetat med scenografi och kostymdesign för scenen i 20 år, bl. a. för Riksteatern, Dramaten och Uppsala Stadsteater, nu senast aktuell med uppsättningen Motståndets melankoli på Dramaten.
Med stöd från Längmanska Kulturfonden och Svante Bergströms teaterstiftelse.
