Kolehmainenpriset

Priset delades ut av Lavabibliotekets Cornelia Blom Lidén, som därefter invervjuade pristagaren på scenen i Teaterbaren. Konstnären och serieskaparen Sophia Ernestål står bland annat bakom seriefanzin såsom Råttpojken, The Tale is Tall och I Feel Like a Place is Missing, men har även medverkat i Galago.

Juryn bestod i år av Tomas Antila, Linda Birgitsdotter Gustafsson, Cornelia Blom Lidén, Isak Englund, Ola Hellsten, Elin Jansson och Anders Lundgren. Och motiveringen lyder:

"Med finstämda bilder och humor
med såväl realistisk som sagolik inramning
med förmågan att berätta det lilla i det stora och det stora i det lilla
med bilder samtidigt skissartade och eleganta
sätter årets pristagare berättelsen främst.
Berättelsen om att vara människa."

Förutom en plakett (illustrerad med Sara Olaussons fina Kristiina-porträtt) består utmärkelsen av att pristagaren får möjlighet att ställa ut sina verk i en arvoderad utställning i Serietekets regi under följande år.

Om Kolehmainenpriset

Utmärkelsen går till en person (eller en grupp)

• som är idag aktiv serieskapare i Sverige
• som gör serier av hög kvalitet (alla genrer och stilar välkomna)
• som inte är "professionellt etablerad". (Här finns inga skarpa gränser.)
• Priset kan gå till en skicklig serieskapare för lång och trogen tjänst. Men det kan också ges till någon som just gjort sitt första fanzin eller startat en webbserie – om det är väldigt bra!

Tidigare pristagare 

2025: Mikael "Hammar’n" Hammarberg – serieskapare och fanzinmakare.

”… förvaltar och utvecklar på ett egensinnigt vis den svenska självbiografiska serietraditionen. De smärtsamt råa vardagsskildringarna, till synes framförda med lätt hand, bevisar en gång för alla att begreppet "taffligt tecknad självbio" är en hedersbetygelse. En berättare som självutlämnande och avskalat, men ändå humoristiskt hanterar både bild och ord. Och vilka jävla ord!”

2024: Saskia Gullstrand – serieskapare, fanzinmakare och risotryckkonstnär.

Som med vindlande bildspråk och flödande historier visar vad seriekonsten kan åstadkomma när bild och berättelse sammanflätas till en oskiljaktig enhet, en odling av slingerväxter i serieform.

Anders Lundgren, tidigare medarbetare på Serieteket och ledamot av årets jury, delade ut priset, och Saskia blev sedan intervjuad av Olivia Skoglund tillsammans med förra pristagaren Stefan Petrini.

Gullstrand står bland annat bakom seriefanzin såsom Les arcs (2023), Jewels (2021), En bringar lycka, en bringar sorg (2021) och The ghostly gardens grow (2019) samt den "grafiska novelletten" Räddaren den barmhärtiga (Seriefrämjandet/Kolik förlag, 2014). Hon har även publicerats i C’est Bon Anthology, Dendrolagus och Galago. Hon är en av grundarna till Mori Press, en kreativ verkstad för risotryck och small press i Malmö.

2023: Stefan Petrini (fanzinen Globster, Utväxt + I havsbandet m.fl.). 

För en mångsidig produktion i åtskilliga genrer, för en ständig utveckling mot högre höjder och en uppenbart aldrig sinande kärlek till seriekonsten och fanzinformen. Magasinens evolution strävar hela tiden framåt, från luringar och utväxter till havsbandets läckerheter och globsters. Serietekets pris till Kristiina Kolehmainens minne för strävande serieskapare 2023 tilldelas Stefan Petrini.

2022 års pris delades mellan två pristagare:

Jenny Hannula (fanzinen Underjorden, Spejs m fl.)

För en mångårig produktion av engagerande serier i många genrer, en kontinuerlig distribution utanför de etablerade kanalerna och en ständig utveckling från Underjorden till Spejs, har Serietekets pris till Kristiina Kolehmainens minne för strävande serieskapare 2022 tilldelats Jenny Hannula.

Adrian Malmgren (serien Wicker i fanzin och på webb)

För sin kreativa hantering av genrekonventioner, sitt imponerande bygge av världar, och sitt engagemang i samhällsfrågor som berör oss alla i och utanför queervärlden, har Serietekets pris till Kristiina Kolehmainens minne för strävande serieskapare 2022 tilldelats ”den styggaste hjälten” i fanzin och på webben: Adrian Malmgren.

Om Kristiina Kolehmainen

Bibliotekarien Kristiina Kolehmainen (1956–2012) föddes i Kotka, Finland, men flyttade till Stockholm och startade Sveriges första publika seriebibliotek Serieteket 1996. Hon byggde upp många serierelaterade verksamheter och evenemang, inklusive den mässa som utvecklades till Stockholms Internationella Seriefestival. Få har som hon kämpat för de tecknade seriernas status i Sverige. Då hon avled 2012 sörjdes hon av en hel bransch. En mängd serietecknare från hela världen tecknade hennes porträtt, vilka senare samlades i minnesboken Kristiina från Kotka, samutgiven av ett dussintal svenska förlag. Sara Olaussons framsida till boken pryder även plaketten som utgör Kolehmainenpriset.