1956-1960 Stockholms stadsteater bildas
Det kommunala bolaget Stockholms stadsteater AB bildades 1956 efter nära 30 års planerande, lobbyarbete, debatter och många bakslag. Det var ingen självklarhet att Stockholm, som redan hade Kungliga Dramatiska Teatern, skulle ha en egen stadsteater. Men den 21 oktober 1960 invigdes teatern äntligen, dock i tillfälliga lokaler i det nya Folkets hus vid Norra Bantorget.
Hjalmar Mehr, socialdemokratiskt finansborgarråd 1958–1966 och 1970–1971, var drivande bakom tillkomsten av Stockholms stadsteater i Stockholm. Ett salt i kulturdebatten, en folkteater, en modern medborgarteater och ett magnetfält i huvudstadens teaterliv – det var vad Hjalmar Mehr önskade sig av Stockholms stadsteater. I sitt bevingade invigningstal 1960 uttalade han de profetiska orden:
"Det skall åska och blixtra om vår teater."
Öppningsföreställningen var Fårakällan av Lope de Vega i regi av Bengt Ekerot, en av Sveriges främsta regissörer. Den andra stora premiären den hösten var Strindbergs Fröken Julie med Ingrid Thulin i titelrollen. Yvonne Lombard och Meta Velander som båda fortfarande arbetar på teatern var med redan då!
Folkets hus var ritat av Sven Markelius, ibland kallad Mr Funkis. Han ville att Folkets hus skulle vara en politisk och social manifestation. Tanken var då att Stadsteatern provisoriskt skulle bo här under fem år medan det riktiga teaterhuset byggdes. Men oenigheten om ett teaterhus i Stockholm, en diskussion som startade på allvar i mitten på 60-talet när Markelius presenterade sitt förslag till en ny teater vid Slussen, var stor och ett beslut dröjde.
1966 Peter Celsing och idén om Kulturhuset
Under 1950- och 60-talen präglades Stockholm av rivningar och stadsförnyelse. Det nya city dominerades av affärskvarter och trafiksystem, men kulturen skulle också få plats. Stockholms stad och Sveriges riksbank utlyste en arkitekttävling.
År 1966 vann Peter Celsing tävlingen om kulturhus, teater och riksbank vid Sergels torg. Hans projekt blev det kulturella inslaget och den arkitektoniska höjdpunkten i den hårt kritiserade citysaneringen.
Vem var Peter Celsing?
"Jag bygger för en ny människa som måste komma"
Peter Celsing (1920–1974) var en av Sveriges främsta arkitekter under mitten av 1900-talet. En radikal modernist som gjorde viktiga insatser inom framför allt två områden: 50-talets kyrkobyggande och 60-talets slutförande av Stockholms nya city.
Ett kulturens vardagsrum
Namnet Kulturhuset myntades i Celsings vinnande förslag, samtidigt som idén om kulturhus växte fram över Europa i ett försök att vidga kulturbegreppet. Kulturhuset är tänkt som en öppen hylla i flera plan, hängande mot en väldig betongvägg. Peter Celsings vision var ett lättillgängligt hus, "ett slags kulturens vardagsrum" med odelade, fria ytor och öppen kommunikation mellan planen och där betongväggen kan fungera som en stor bildskärm. Tack vare glasväggen är det fri insyn från och fri utblick mot Sergels torg och Hötorgscity.
Kulturhuset skulle bli en institutionsbyggnad med "gatans stämning och verkstadens möjligheter". Så formulerade sig arbetsgruppen som planerade Kulturhusets verksamhet. I spetsen fanns Moderna Museets legendariske chef Pontus Hultén, som några år senare förverkligade kulturcentret Centre Pompidou i Paris.
1968 – 1974 Kulturhuset uppförs och invigs
Kulturhuset uppfördes i etapper under åren 1968 till 1974.
Det som var tänkt att bli Teaterhuset byggdes inledningsvis som ett provisorium för Sveriges riksdag som hade avskaffat tvåkammarriksdagen och skulle renoveras. Under tiden behövdes de husera någon annanstans, där det som idag är Stadsteaterns stora scen fick bli plenisal.
Lagom till riksdagens vårsamling i januari 1971 invigdes halva Kulturhuset, den västra delen. På nedersta våningen, med glasdörrar ut mot Sergels torg öppnade Läsesalongen. Efter ytterligare tre år var den östra delen färdigbyggd och Kulturhuset invigdes i sin helhet den 15 oktober 1974.
För nybyggnationen tilldelades Kulturhuset 1972 Sveriges Arkitekters pris för bästa byggnad - Kasper Sahlin-priset.
1969 – 1986 Stadsteatern under Vivica Bandlers och Lars Edströms chefsperioder
Under Vivica Bandlers legendariska chefsperiod 1969-1979 med Stora scenen-uppsättningar som Den goda människan från Sezuan och Spelman på taket med Gösta Bernhard och Isa Quensel fick Stadsteatern en profil som präglar teatern än i dag. Under hennes era öppnades också den mindre Nya scenen för mer experimentell teater och projektet Buss på stan blev en stor succé runt om i hela Stockholm. På 70-talet öppnades Klarateatern, Stadsteaterns första scen i Kulturhuset.
Lars Edström, (teaterchef och VD 1979-1992), stred envist för att teatern skulle få flytta till Celsings Kulturhus vid Sergels torg. Sveriges riksdag höll till i det som idag är Stadsteaterns lokaler till 1983. Därefter tog den europeiska säkerhetskonferensen plats under närmare tre år, till 1986. Under tiden som den europeiska säkerhetskonferensen huserade i Teaterhuset vid Sergels torg färdigställdes Lilla scenen, Kaféteatern (Kafé Klara/Soppteatern) och merparten av teaterverkstäderna.
1990 Stadsteatern flyttar till Sergels torg
Till slut fick Lars Edström sin vilja igenom och hela Stadsteatern flyttade in i Kulturhuset vid Sergels Torg år 1990, 30 år efter invigningen i Folkets Hus på Norra Bantorget. Stadsteatern tog avsked från Norra Bantorget med en av teaterns absolut största succéer – Möss och människor i regi av Fred Hjelm och med scenografi av Sören Brunes.
2013 Sammanslagningen – Kulturhuset Stadsteatern bildas
Först 1 juli 2013 blev Celsings ursprungliga idé om ett allkonsthus vid Sergels torg verklighet då Kulturhuset – en del av Stockholms stads kulturförvaltning – gick samman med Stockholms stadsteater och bildade Kulturhuset Stadsteatern med teater, bibliotek, dans, musik, litteratur, konst, design, film och debatt. Benny Fredriksson, som var teaterchef och VD för Stockholms stadsteater 2002–2013, hade länge engagerat sig i frågan om ett samgående och blev den nya verksamhetens första VD.
2019 – 2020 Renoveringen
Under 2019 och halva 2020 var huset stängt för en omfattande renovering av husets tekniska installationer. Under stängningsperioden var verksamheten utlokaliserad till cirka 15 olika platser runt om i staden. I samband med renoveringen gjordes även en varsam restaurering av husets interiörer till ursprungligt skick. Restaureringen utfördes av Ahrbom & Partners under ledning av Per Ahrbom, nära medarbetare till Peter Celsing under uppförandet av Kulturhuset på 70-talet. Sedan dess har han ansvarat för flera ombyggnationer i Kulturhuset Stadsteatern.
2020 Kulturhuset vinner Kasper Salin-priset
Efter ombyggnaden blir Kulturhuset Stadsteatern vinnare av Sveriges Arkitekters pris för bästa byggnad: Kasper Salin-priset 2020. Därmed blir huset den enda byggnaden som hittills fått priset två gånger sedan Kulturhusets första vinst 1972, vid nybyggnationen.
Juryns motivering:
"Vinnaren representerar betydelsen av en kvalificerad arkitekts närvaro över tid, där ombyggnaden utgör ett crescendo i en ständigt pågående process. Att tillåta estetisk spretighet och bara ändra det som behöver ändras kräver mod, skicklighet och kompetens. Utan att kompromissa kring ursprungsbyggnadens värden har arkitekterna med hög kvalitet revitaliserat betydelsen av öppenhet, föränderlighet och publik närhet."
2022 Kulturhuset vinner Glaspriset
Kort efter vinsten av Kasper Salin-priset tilldelas Kulturhuset Stadsteatern ytterligare ett pris för renoveringen – Glaspriset 2022.
Per Ahrbom om husets nya glasfasad:
– Nu, efter 50 års intensiv verksamhet, hade bland annat den stora glasfasaden uppnått sin maximala livslängd. Även tekniska system och installationer hade tjänat ut och nya krav ställs på energieffektivitet och hållbarhet. Som en framstående del av den ombyggnad som nu gjorts har hela Kulturhusets glasfasad mot Sergels torg och Malmskillnadsgatan ersatts av nya glas.
Tillsammans med arkitektkollegan Pernilla Remröd och Peter Mars på ACC Glas & Fasadkonsult AB arbetade de tre intensivt för att lyckas med uppdraget att renovera glasfasaden. Eftersom Kulturhuset är blåmärkt enligt Stadsmuseets klassificering och även påtänkt som byggnadsminne har det varit viktigt att bevara det ursprungliga utseendet och uttrycket med hänsyn till bland annat proportioner, material och kulörer i profilsystem.
Så löd juryns motivering:
"Efter femtio års daglig verksamhet behövde den världsberömda byggnaden vid Sergels Torg totalrenoveras och uppdateras i avseende på funktion, energikrav, komfort och personsäkerhet. Hela den norrvända glasfasaden har ersatts med nya våningshöga isolerglas (U-värde 1,0 W/kvmK) efter ett intensivt samarbete mellan konsulter, beställare, entreprenör och antikvariska myndigheter.
Det ursprungliga profilsystemet bestod av stålprofiler klädda med bockad plåt av oxiderad mässing. Dessa märktes upp och återmonterades. Ett flertal provglas monterades och värderades utifrån bland annat genomsiktlighet, kulör, reflexer och speglingar.
Projektet tilldelas Glaspriset 2022 för en oerhört ambitiös och väl genomförd renovering av Kulturhusets ikoniska glasfasad."
Chefer och VD genom åren
Teaterchefer på Stockholms Stadsteater
Lars-Levi Læstadius 1960–1965
Frank Sundström 1965–1969
Vivica Bandler 1969–1979
Lars Edström 1979–1992
Peter Wahlqvist 1992–2002
Benny Fredriksson 2002–2013
Eirik Stubø sex månader under 2013–2014
Anna Takanen 2015–2019
Maria Sid 2019–nuvarande
VD Kulturhuset Stadsteatern
Benny Fredriksson 2013-2017
Sture Carlsson 2018-2019
Jesper Larsson 2020-2021
Malin Dahlberg 2021-
