Image
Ett illustrerat porträtt på serieskaparen Olivier Schrauwen.

SIS21: Gäster

Årets hedersgäster är den belgiska serieskaparen Olivier Schrauwen, som debuterar i svensk översättning med den hyllade serieromanen Arsène Schrauwen från Lystring förlag, samt ivoriansk-franska författaren Marguerite Abouet, aktuell med serierna om Aya och Akissi från Epix bokförlag.

Bland de svenska gästerna hittar ni bland andra Anneli Furmark, Joakim Pirinen, Elin Lucassi, Maria Fröhlich, Elias Ericson, Max Gustafson, Kim W. Andersson, Åsa Schagerström och textilkonstnären Britta Marakatt-Labba! Fler gäster presenteras inom kort.

Olivier Schrauwen (BEL) [Hedersgäst]

Ett illustrerat porträtt på serieskaparen Olivier Schrauwen.
Olivier Schrauwen

Den ena av festivalens två hedersgäster i år är Olivier Schrauwen (född 1977) som under våren albumdebuterar på svenska med Arsène Schrauwen, en absurd och alltigenom fiktiv släkthistoria om en anfader i belgiska Kongo. Schrauwen är uppväxt i Brügge, studerade på konstakademin i Gent, men är för närvarande bosatt i Berlin. Han har gett ut egensinniga serier som My boy (2006), The man who grew his beard (2010), Parallel lives (2018) och senast pirathistorien Portrait of a drunk (2020). Albumen har översatts till åtskilliga språk och vunnit internationell ryktbarhet, mycket tack vare utgivningen på amerikanska Fantagraphics. Idag räknas Schrauwen som en av världens mest intressanta serieskapare, kritikerrosad och mångfaldigt prisbelönt.

Schrauwen har tidigare publicerats i svenska serietidningen C’est Bon Anthology, men nu kommer alltså hans första svenska seriebok på Lystring förlag.

Marguerite Abouet (IVO/FRA) [Hedersgäst]

Porträttfoto på serieskaparen Marguerite Abouet.
Marguerite Abouet

Vår andra festivalgäst har kommit med flera böcker på svenska, men är i vår hyperaktuell med samlingsboken Aya – livet i Yop City. Marguerite Abouet föddes 1971 i Abidjan, Elfenbenskusten. När hon var tolv år skickade föräldrarna henne till Frankrike, där hon har blivit kvar och nu åtnjuter en framgångsrik karriär som författare till tecknade serier, filmförfattare och regissör. Abouets första serie, Aya från Yopougon (tecknad av hennes tidigare make Clément Oubrerie), startade 2005 och blev snabbt en internationell framgång som översatts till tolv språk och blivit mångfaldigt prisbelönt. Aya är baserad på Abouets ungdomsminnen och familjehistoria i Afrika och har även gett upphov till spinoffen Akissi, en serie för yngre baserad på Marguerite Abouets egen barndom. Både Aya-samlingarna och Akissi-böckerna ges ut på svenska av Epix bokförlag. Andra serier som Abouet har författat inkluderar Bienvenue och kriminalserien Commissaire Kouamé. Hon har även regisserat flera filmer, bland annat den animerade filmatiseringen av Aya (2013).

Marguerite Abouet medverkar i ett samtal tillsammans med svenska tecknaren Joanna Hellgren, vilket streamas från vår webbplats söndagen den 30 maj 2021. Presenteras i samarbete med och med stöd av Institut français de Suède.

Sofia Almqvist (SWE)

En illustration av en arkeologisk utgrävning och rymdvarelser samt texten låt världen berätta.
Sofia Almqvist

Unga Seriefestivalen: Tecknaren Sofia Almqvist har under åren hållit flera workshops på seriefestivalen i biblioteket Lavas regi, så även i år. Den 8 maj höll hon online-workshopen Låt världen berätta! där hon lärde ut konsten att rita miljöer och utforska vad färger, natur, hem och prylar kan bidra till att sätta berättelsen! Workshopen spelades in och kommer att läggas upp på vår festivalsida onsdagen den 26 maj.

Alice Engström (SWE)

Porträttfoto på serieskaparen Alice Engström, omgiven av illustrationer av en hund, fisk, mobiltelefon, pennor med mera.
Alice Engström 

Unga Seriefestivalen: Alice Engström, även känd under signaturen Colliechan, är svensk serie-/mangatecknare och en av grundarna till mangaförlaget Nosebleed Studio. Hon har medverkat i tidningar som Manga Mania, Shojo Stars och Kattliv. I Min häst tecknar hon serierna Blodmåne och tidningens klassiska maskot Mulle. Hon har även medverkat till flera mangasamlingar och två populära mangateckningsböcker från Nosebleed Studio.

Alice Engström håller i en av de två live-programpunkterna på Stockholms Internationella Seriefestival. Lördagen den 29 maj klockan 14.00–14.45 håller hon workshopen Teckna manga med Alice i butiken på Kulturhusets Entréplan. Alla i åldern 10–14 år är välkomna. Det är gratis, drop-in och ingen föranmälan behövs (men antalet medverkande är begränsat till fem deltagare p.g.a. pandemirestriktioner).

Teckna manga med Alice

Elias Ericson (SWE)

Foto på serietecknaren Elias Ericson, som håller i en stor blå blomma.
Elias Ericson

Serieskaparen och illustratören Elias Ericson (född 1994) är uppvuxen och bosatt i Stockholm. Han debuterade 2013 med serien Åror som utspelar sig under en ung transpersons gymnasietid. 2014 utkom den finstämda och poetiska bilderboken Blompojken. I vår släpper Elias Ericson sin andra serieroman Diana & Charlie (Galago) som liksom i tidigare alster berör frågor om HBTQ, psykiska ohälsa, kärlek och vänskap. På årets seriefestival deltar han i ett livestreamat samtal med Olivia Skoglund under festivallördagen.

Maria Fröhlich (SWE) 

Fotografi på Maria Fröhlich.
Maria Fröhlich, foto: Henric Lindsten

Maria Fröhlich (född 1987) är serietecknare och illustratör. Hon har tecknat science fiction-serier som Hekates resor i Utopi och Sagor från Mirakelstaden i Fantomen samt medverkat i Sydsvenskan, Shojo Stars och Bang. För den amerikanska seriemarknaden har hon bland annat tecknat The man who forgot Ray Bradbury, baserad på en novell av Neil Gaiman, samt Windows med manus av Cheryl Lynn Eaton, en fristående del av Kelly Sue DeConnicks kultserie Bitch Planet. Hon har också illustrerat barnböcker som Just nu har vi varandra, Nu leker vi! och Jag är inte sjuk!, alla skrivna av Sara Bergmark Elfgren, samt spoken word-antologin Revolution poetry. Under våren har det avslöjats att hon snart gör sin debut som tecknare i för amerikanska Marvel Comics, i en antologi betitlad Women of Marvel #1.

På årets seriefestival deltar hon dels i ett panelsamtal om svenska äventyrsserier söndagen den 30 maj, dels med en streamad liveteckningskonsert från Kulturhuset Fanfaren i Farsta.

https://biblioteket.stockholm.se/kalender/liveteckningskonsert-med-maria-fr%C3%B6hlich-viktor-spasov

Anneli Furmark (SWE)

Fotografi på Anneli Furmark.
Anneli Furmark

Årets officiella festivalbild har tecknats av en av landets mest hyllade serieskapare. Anneli Furmark har gett ut nio serieböcker de senaste tjugo åren, varav den senaste – fjolårets Gå med mig till hörnet! från Galago – tillhör det starkaste som kommit ut i serieform på svenska. Hennes stillsamma festivalbild fångar perfekt det egna skapandet i skuggan av coronaviruset. Med hennes egna ord:

Bilden handlar om koncentration, den som går att uppnå ibland. Den som kanske kom lättare när vi var små, men som ändå uppstår då och då som en present.

Bilden är en hyllning till de världar du skapar när du är ensam med ditt tecknande, och kanske också om det vemod och den ofrivilliga ensamhet som pandemin har orsakat.

Stockholm skymtar i bakgrunden, och föremålen i bården kan både vara utomhus och inomhus.

För när du tecknar kan du vara överallt.

Anneli Furmark medverkar i ett samtal på distans under Stockholms Internationella Seriefestival den 29 maj.

Ilaria Gelli (ITA)

Porträtt på serieskaparen Ilaria Gelli.
Ilaria Gelli

Unga Seriefestivalen: Tecknaren Ilaria Gelli är född i Florens 1987 och arbetar som serietecknare och illustratör, vanligtvis i en japaninspirerad mangastil. 2015 gjorde hon karaktärsdesign för dokumentärfilmen Fukushima: a nuclear story, om kärnkraftsolyckan i Fukushima. Sedan 2016 arbetar hon som tecknare på det italienska serieförlaget TataiLab. som även har gett ut hennes konstbok Canvas. I Sverige är hon inom kort aktuell med ungdomsmangan GG – livet är ett dataspel som ges ut av Nosebleed Studio i augusti.

På årets seriefestival deltar Ilaria Gelli och författarkollegan Giacomo Masi i ett samtal med svenska förläggaren Natalia Batista, där de diskuterar sitt skapande i allmänhet och GG – livet är ett dataspel i synnerhet. Medverkar gör även TataiLabs förläggare Linda Cavallini och Emanuele Tenderini. Se dem i vårt streamade program söndagen den 30 maj.

Max Gustafson (SWE)

Porträttfoto på serieskaparen Max Gustafson.
Max Gustafson, foto: Gunnar F Novik

En av landets mest profilerade och spridda satirtecknare är Max Gustafson, född 1977 i Göteborg. Han publiceras flitigt på Internet, men har även medverkat i ett flertal tidningar såsom City, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Dagens ETC, Elvis, Larson!, Pondus och Herman Hedning. Han har tidigare tecknat strippserier som Doglas och Samir, men ägnar sig nu framför allt åt satiriska skämtteckningar och enrutingar. 2018 emottog han det prestigefyllda EWK-priset. Konsumtionskritik är ett av Max Gustafsons huvudsakliga fokusområden, vilket märks inte minst i årets samlingsbok Homo Consumericus från Placenta förlag. På söndagen den 30 maj medverkar han i ett livestreamat samtal med programledaren Anders Lundgren.

Johan Jergner-Ekervik (SWE)

Porträttfoto på serieskaparna Frida Ulvegren och Johan Jergner-Ekervik.
Frida Ulvegren och Johan Jergner-Ekervik

Johan Jergner-Ekervik är Malmöbaserad serietecknare, bildkonstnär och illustratör som bland annat har publicerats i serietidningarna Hjälp och Galago. Han har tecknat science fiction-serieromanerna Jannah – sista året på jorden (Kartago, 2016) och Jannah 2 (Ades Media, 2020), båda löst baserade på Vilhelm Mobergs Utvandrarna-svit med manus av Frida Ulvegren. Science fiction kommer att vara ett av ämnena i panelsamtalet ”Svenska äventyr” där Johan och Frida medverkar tillsammans med Kim W. Andersson och Maria Fröhlich under ledning av Johanna Koljonen. Panelen ingår i festivalens livestreamade program söndagen den 30 maj 2021.

Mats Jonsson (SWE)

Porträttfoto på serietecknaren Mats Jonsson.
Mats Jonsson, foto: Johannes Klenell

Mats Jonsson (född 1973) är en av våra mest kända svenska serietecknare och har i sitt berättande skildrat sitt liv i serieform, från barndomen i Kramfors, via vuxenlivet i Stockholm och åter till uppväxtkommunen i Ångermanland. I höst kommer serieromanen När vi var samer där Mats undersöker sin samiska släkthistoria och bakgrunden till hur skogssamerna förflyttades och utplånades som kulturell grupp av den svenska staten.

Tidigare har Mats Jonsson släppt serieromanerna Unga norrlänningar (1998), Hey Princess (2002), Pojken i skogen (2005), I detta satans rum (2008), Mats kamp (2011) och Nya Norrland (2017). Han har gett ut tre självbiografiska barnböcker på Alfabeta; Monstren i skogen (2013), Världens räddaste katt (2014) och Emelie Nicklasson och jag (2015). År 2019 utkom Blod i gruset, en spännande bladvändare för mellanstadieåldern.

Vid årets seriefestival deltar Mats i ett samtal med seriekollegorna Pia Koskela och Elisa Rossholm om att skildra sin familjehistoria och de historiska skeenden som format den.

Sunna Kitti (FIN) 

Bokomslag till boken Jiehtanasa idit av Sunna Kitti.
Sunna Kitti

”Samiskt serieskapande” är ett av våra teman under årets seirefestival. En av våra gäster är Sunna Kitti, samisk frilansande serieskapare och illustratör från Inari, Finland. Hon har arbetat som illustratör sedan 2012. Hennes berättelser rör sig ofta inom fantasy-spektrat men hon har även illustrerat barnböcker och utställningar samt arbetat med animation. Kittis senaste verk är den nordsamiska serieromanen Jiehtanasa iđit (även utgiven på norska med titeln Jettens morgen), utgiven 2020, en berättelse baserad på den samiske poeten Anders Fjellners epos Solens söner.

Pia Koskela (SWE)

Illustratören, konstnären och serieskaparen Pia Koskela har sin bas i ateljén i Gustavsberg utanför Stockholm. Hon är utbildad både på Konstfack och utomlands, och har arbetat många år med illustrationer till tidningar, böcker, läromedel och olika projekt. Nu kommer serieromanen Karelen! (Syster Förlag) där Pia lägger ett pussel av insamlat material, familjehistoria och minnen för att berätta om Karelen och om sin far Mikael som stred i finska vinterkriget. Vid årets seriefestival möter Pia seriekollegorna Mats Jonsson och Elisa Rossholm i ett samtal där de berör gemensamma teman i sina senaste verk; historiska och politiska skeenden, samt släkthistoria i serieform.

Elin Lucassi (SWE) 

Fotografi på Elin Lucassi sittandes vid ett skrivbord med en dator på.
Elin Lucassi, foto: Bruno Lucassi

Elin Lucassi är född 1977, bosatt i Stockholm och verksam som serietecknare, illustratör och bokredaktör. Hon har tidigare släppt serieböckerna Jag är den som är den och Synd på Kartago förlag, samt den feministiska och humoristiska hämndhistorien Ert blod på mina broddar på Galago. Hon tecknar regelbundet den självbiografiska humorserien Rit-Lucassi på Instagram. 2020 inledde hon sitt projekt Karantändagboken, sin dokumentation av Coronaåret 2020 i serieform. Med personlig vinkling och intagande blick berättar hon i realtid om egna reflektioner, personlig förlust, panikkänslor och hur det i läge av kris inte längre går att blunda för samhällets grundmurade orättvisor. Karantändagboken har under våren getts ut i bokform av Galago.

Lucassi medverkar på årets Seriefestival i ett samtal om coronaläget i serieform, tillsammans med norske serieskaparen Karstein Volle och moderatorn Fredrik Strömberg.

Britta Marakatt-Labba (SWE) 

Fotografi på Britta Marakatt-Labba.
Britta Marakatt-Labba, foto: Petvin Sara

Den svensk-samiska textilkonstnären, grafikern och målaren Britta Marakatt-Labba är utbildad vid Sunderby folkhögskola, Konstindustriskolan i Göteborg samt Samiska högskolan i Kautokeino och har varit yrkesverksam som konstnär sedan 1970-talet. Hon har inte tecknat serier i traditionell mening, men hennes narrativa konst hamnar ofta väldigt nära serieberättandet. Uttrycket är oftast textilt, broderi för att vara mer exakt, men även akvarellillustrationer och litografier. I hennes verk skildras framför allt den samiska kulturen och den samiska historien. Redan 1981 gjorde hon det då mycket omskrivna broderade verket Garrját (Kråkorna på svenska) i samband med Alta-konflikten då stora protester rasade mot utbyggnaden av Altaälven i Norge. Hennes troligen mest kända verk är en 24 meter lång bonad, kallad Historjá (Historien), ett episkt broderi som utgör ett slags tidslinje över den samiska historien och mytologin och som skapades åren 2003–2007. I Britta Marakatt-Labbas konst berättas alltid historier – ofta politiska. De broderas fram, för oss andra att ta del av och kanske för att lära oss om en viktig del av historien som vi troligen inte fått reda på genom skolans historieundervisning.

2019 fick hon sommarprata i P1. På årets seriefestival medverkar hon i ett samtal tillsammans med likaledes textila serieskaparen Åsa Schagerström.

Giacomo Masi (ITA)

Svartvitt porträttfoto på serieskaparen Giacomo Masi.
Giacomo Masi

Unga Seriefestivalen: Italienaren Giacomi Masi startade sin karriär 2006 som manusförfattare och designer för TV, varpå han gick över till film och reklam, där han skapade kampanjer och prisvinnande appar med fokus på gamification. Just nu arbetar han som manusförfattare för serieförlaget TataiLab samt som creative director på spelföretaget Leonardo Production. Visual novel-spelet Dry drowning som Masi skapade med teamet på Leonardo har vunnit flera priser och nominerades till bästa nya dataspel på Italian Video Game Awards 2020. Som serieförfattare har Masi framför allt skrivit ungdomsmangan GG – livet är ett dataspel som ges ut på svenska av Nosebleed Studio i augusti.

På årets seriefestival deltar Giacomo Masi och tecknarkollegan Ilaria Gelli i ett samtal med svenska förläggaren Natalia Batista, där de diskuterar sitt skapande i allmänhet och GG – livet är ett dataspel i synnerhet. Medverkar gör även TataiLabs förläggare Linda Cavallini och Emanuele Tenderini. Se dem i vårt streamade program söndagen den 30 maj.

Joakim Pirinen (SWE) 

Fotografi på Joakim Pirinen.
Pressbild


Joakim Pirinen (född 1961) är en av våra främsta och mest kända serietecknare. Han va med och startade den svenska vuxenserievågen i början av 80-talet och fick sitt stora genombrott 1985 med albumet Socker-Conny. I år är han aktuell med sin tjugonde bok Hundratvå år av ensamhet som släpps i samband med Joakims sextioårsdag. Serierna har tecknats under pandemiåret 2020 och rör sig genom de ämnen som präglat denna tid; ensamhet, avståndstagande och karantän.

Utöver sin rika produktion av serier och skämtteckningar i vad som kan beskrivas som en absurd och absurdistisk stiltradition har Joakim Pirinen en bakgrund som konstnär, illustratör, författare och dramatiker. Hans bildkonst har ställts ut på Moderna Museet och hyllade pjäsen Familjen Bra har spelats både i Sverige och internationellt. Sedan debutalbumet Välkommen till sandlådan (1983) kan en lång rad seriealbum radas upp. Några titlar bland dessa är Gas (1987), Döda paret och deras ”vänner” (2008), Kvarteret Kolossen (2009) och Att misslyckas som människa (2016).

Joakim Pirinen har gästat Stockholms Internationella Seriefestival flera gånger tidigare, inte minst 2017 då han tecknade vår officiella festivalaffisch. Vi är glada och stolta över att i årets program presentera ett samtal mellan Joakim Pirinen och serietecknarkollegan Nina Hemmingsson.

Joakim Pirinen i samtal med Nina Hemmingsson. 

Elisa Rossholm (SWE)

Porträttfoto på serieskaparen Elisa Rossholm.
Elisa Rossholm 

Elisa Rossholm är konstnär, illustratör, serieskapare, konstskribent och doktor i konstvetenskap. Hon har skrivit avhandlingen (även utgiven som bok)

I väntan på hufvudpersonen : identitet och identifikation i svensk skämtbild 1870–1900 (Makadam, 2016). Hon även skapat fyra serieböcker (eller ”bildromaner” som hon själv föredrar att kalla dem): Jag hör icke till något läger (Optimal. 2011), Jag sträcker ut handen mot evigheten (Optimal, 2012), Lammen från Le Mans (Epix, 2017) och nu i vår kommer senaste verket Märit från Epix, i vilket hon gräver i sin egen familjehistoria.

Elisa Rossholm medverkar i ett panelsamtal om historiska serier och ”släktforskningsserier” tillsammans med kollegorna Mats Jonsson och Pia Koskela. Moderator är Rojin Pertow och samtalet livestreamas lördagen den 29 maj.

Åsa Schagerström (SWE) 

Fotografi på Åsa Schagerström.
Åsa Schagerström, foto: Sara Appelgren

Åsa Schagerström, tidigare Grennvall, är konstnär, serietecknare och förläggare, utbildad vid Konstfack i Stockholm. Schagerström är en av våra allra främsta serieskapare, har varit verksam under många år och rör sig i det självbiografiska och realistiska landskapet. Hon debuterade i seriebokform 1999 med Det känns som hundra år och har sedan dess gett ut ett tiotal serieböcker. Många av dessa böcker har översatts till andra språk såsom franska, italienska, koreanska med flera. Schagerströms serieskapande har även prisats flertalet gånger; senast Seriefrämjandets pris Urhunden för serieromanen Jag håller tiden, för bästa originalsvenska album 2017. Urmodern är Åsas senaste verk, en helt broderad berättelse om rotlöshet, ursprung och moderskap. Här vävs poesi och broderi samman på ett sätt som sällan eller aldrig skådats i svenskt serieskapande. Åsa Schagerström är en av grundarna till Syster förlag. På årets seriefestival pratar hon om textilt berättande, tillsammans med konstnären Britta Marakatt-Labba.

Olivia Skoglund (SWE)

Porträttfoto på serieskaparen Olivia Skoglund.
Olivia Skoglund

Olivia Skoglund (född 1994 i Gävle) är en svensk serieskapare och skribent som är utbildad på Serieskolan i Malmö. För ett år sedan släpptes den självbiografiska debutboken Nästan i mål (Galago) som med humor och skärpa skildrar en pågående könstransition. Olivia har publicerats i tidskrifterna Galago och Bang och skrivit texter till Bild & Bubbla. I årets seriefestivalprogram medverkar Olivia Skoglund i två programpunkter; dels i ett livestreamat samtal med Elias Ericson och moderator Bitte Andersson under festivallördagen, dels i en förinspelad Zoomintervju i Lavas regi, som läggs upp på vår festivalsida onsdagen den 26 maj.

Viktor Spasov (SWE)

Musikern Viktor Spasov sitter ner och spelar på en akustisk gitarr.
Viktor Spasov

Viktor Spasov (född 1993) är en multi-instrumentalist, låtskrivare och artist som för närvarande studerar vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Debutskivan, Kiddo (Part One), släpptes i början av 2020 och därefter har Viktor varit anlitad som jazzgitarrist, indie-låtskrivare och studiomusiker runt om i Norden. Uppföljaren till debuten, Phoebe (Part Two) kom vid årsskiftet och musiken har hittills blivit omskriven i såväl svenska som internationella bloggar och tidningar. På förra årets seriefestival ackompanjerade han direktstreamad liveteckning med Nina Hemmingsson och Daniel Thollin. I år improviserar han musik till Kim W. Anderssons livetecknande, söndagen den 30 maj.

Erik Svetoft (SWE)

Bokomslag till boken Spa av Erik Svetoft.
Erik Svetoft

Erik Svetoft är illustratör, serieskapare och animatör, utbildad på Konstfack och bosatt i Stockholm. I vår kommer hans femte seriealbum SPA (Sanatorium Förlag) som utspelar sig på ett spa- och konferenshotell. SPA är första seriealbumet som är både text- och bildbaserat. I år släpps på samma förlag också H.P. Lovecraft – emot världen, emot livet med text av Michel Houellebecq, där Erik är en av bokens illustratörer.Fyra av hans myllrande, hisnande och fantastiskt vackra serieböcker som tidigare har släppts på Sanatorium Förlag är: Limbo (2014), Hakken (2016), Mondo (2017) och Domus (2019). Till övrig produktion hör den hyllade animerade filmen Älgen och illustrationer till en rad bilderböcker. Vid året seriefestival medverkar Erik i ett samtal tillsammans med Emelie Östergren.

TataiLab: Linda Cavallini och Emanuele Tenderini (ITA)

Porträttfoto på serieskaparen Linda Cavallini.
Linda Cavallini

Unga Seriefestivalen: Linda Cavallini och Emanuele Tenderini är grundare av och förläggare på det italienska serieförlaget TataiLab, som framför allt ger ut inhemsk så kallad ”Euromanga”. Deras ungdomsmanga GG – livet är ett dataspel av Giacomo Masi och Ilaria Gelli ges ut på svenska av Nosebleed Studio i augusti.

Porträttfoto på serieskaparen Emanuele Tenderini.
Emanuele Tenderini

På årets seriefestival deltar Cavallini och Tenderini, liksom Giacomo Masi och Ilaria Gelli, i ett samtal med svenska förläggaren Natalia Batista. Se dem i vårt streamade program söndagen den 30 maj.

Frida Ulvegren (SWE)

Porträttfoto på serieskaparna Frida Ulvegren och Johan Jergner-Ekervik.
Frida Ulvegren och Johan Jergner-Ekervik

Frida Ulvegren (född 1984) har både författat och tecknat serier i flera olika genrer. Hon gav ut ett flertal egna fanzin innan hon började publiceras professionellt i tidningar som Rocky Magasin, Fria Tidningen och Galago. Den grafiska novelletten Tack & förlåt gavs ut på Kolik förlag 2011. Kartago gav ut hennes egentliga albumdebut Fridas resor (2013), en självbiografisk historia baserad på hennes egna erfarenheter som tonårig fotomodell. Kartago gav även ut science fiction-serieromanen Jannah – sista året på jorden (2016), löst baserad på Vilhelm Mobergs Utvandrarna-svit med manus av Frida och teckningar av Johan Jergner-Ekervik. Uppföljaren Jannah 2 gavs ut av Ades Media 2020 och kommer att vara ett av samtalsämnena i ”Svenska äventyr” där Frida och Johan medverkar tillsammans med Kim W. Andersson och Maria Fröhlich under ledning av Johanna Koljonen. Panelen ingår i festivalens livestreamade program söndagen den 30 maj.

Maren Uthaug (NOR/DAN)

Porträtt på serieskaparen Maren Uthaug, hon skrattar och håller en hand mot pannan.
Maren Uthaug

Maren Uthaug är en norsk-samisk författare, serietecknare och bloggare, bosatt i Danmark sedan barnsben. Hennes verk har blivit utgivna på såväl norska, samiska och danska förlag. Hon tecknar en populär, daglig skämtteckning/seriestripp, Ting jeg gjorde, i den danska dagstidningen Politiken sedan 2013. Dessa har även getts ut i ett flertal samlade utgåvor. Maren Uthaug har även skrivit och gett ut ett flertal romaner, vilka prisats, senast romanen En lykkelig slutning. Hennes serietecknande och författande har ofta sin grund i rå och sarkastisk vardagshumor. Hennes berättande beskrivs som att hon skildrar vardagliga situationer och vad det innebär att vara människa. I hennes debutroman Og sådan blev det, är identitetssökandet och barndomsskildrandet centralt.

Karstein Volle (NOR/FIN)

Porträtt på serieskaparen Karstein Volle.
Karstein Volle

Karstein Volle (född 1974) är en norsk serietecknare och illustratör, sedan många år boende i Finland. Främst känd är han för den satiriska seiren Fakta fra verden som bland annat publicerats i norska Dagsavisen och Dagbladet, och samlats i fyra böcker. I år är han dubbelt aktuell – dels med den självbiografiska dagboksserien Pandemic mindmap om livet i coronaisolering, dels med science fiction-serieromanen Likbilen med manus av Knut Nærum.

Karstein Volle deltar tillsammans med svenska seriekollegan Elin Lucassi i ett samtal om pandemiserier. Samtalet ingår i lördagens streamade program.

Emelie Östergren (SWE) 

Porträttfoto på serieskaparen Emelie Östergren.
Emelie Östergren, foto: Magnus Liam Karlsson

Emelie Östergren (född 1982) är en svensk serieskapare, barnboksförfattare och illustratör och utbildad på Konstfack i Stockholm. Hon har släppt serieböcker som Evil dress (2009) och Selma Lagerlöfs Bortbytingen (2014) samt författat och illustrerat en rad barnböcker som utkommit på olika förlag; Min hund (2021), Staden (2020), Nattkatten (2017), Emelie och monsterhuset (2016) och Elefantstenen (2014). Emelies tecknar- och berättarstil kan beskrivas som surrealistisk, avantgardistisk och experimentell, och hon har även illustrerat flertalet böcker i samarbete med andra barnboksförfattare, släppt egna seriefanzin och publicerats i serietidningar och tidskrifter. I vår är hon aktuell med nya boken Flora & Fauna på Epix förlag. Vid året seriefestival medverkar hon i ett samtal tillsammans med Erik Svetoft.

Image
En illustration föreställandes en person som sitter vid ett skrivbord med ett block och pennor.
Digitalt

Stockholms Internationella Seriefestival 2021