Image
Ett illustrerat porträtt på serieskaparen Olivier Schrauwen.

SIS21: Gäster

Årets hedersgäst är den belgiska serieskaparen Olivier Schrauwen, som debuterar i svensk översättning med den hyllade serieromanen Arsène Schrauwen från Lystring förlag. Bland de svenska gästerna hittar ni bland andra Anneli Furmark, Joakim Pirinen, Elin Lucassi, Åsa Schagerström och textilkonstnären Britta Marakatt-Labba! Fler gäster presenteras inom kort.

Olivier Schrauwen (BEL) (Hedersgäst)

Ett illustrerat porträtt på serieskaparen Olivier Schrauwen.
Illustration: Olivier Schrauwen

Den ena av festivalens två hedersgäster i år är Olivier Schrauwen (född 1977) som under våren albumdebuterar på svenska med Arsène Schrauwen, en absurd och alltigenom fiktiv släkthistoria om en anfader i belgiska Kongo. Schrauwen är uppväxt i Brügge, studerade på konstakademin i Gent, men är för närvarande bosatt i Berlin. Han har gett ut egensinniga serier som My boy (2006), The man who grew his beard (2010), Parallel lives (2018) och senast pirathistorien Portrait of a drunk (2020). Albumen har översatts till åtskilliga språk och vunnit internationell ryktbarhet, mycket tack vare utgivningen på amerikanska Fantagraphics. Idag räknas Schrauwen som en av världens mest intressanta serieskapare, kritikerrosad och mångfaldigt prisbelönt.

Schrauwen har tidigare publicerats i svenska serietidningen C’est Bon Anthology, men nu kommer alltså hans första svenska seriebok på Lystring förlag.

Maria Fröhlich (SWE) 

Fotografi på Maria Fröhlich.
Maria Fröhlich, foto: Henric Lindsten

Maria Fröhlich (född 1987) är serietecknare och illustratör. Hon har tecknat science fiction-serier som Hekates resor i Utopi och Sagor från Mirakelstaden i Fantomen samt medverkat i Sydsvenskan, Shojo Stars och Bang. För den amerikanska seriemarknaden har hon bland annat tecknat The man who forgot Ray Bradbury, baserad på en novell av Neil Gaiman, samt Windows med manus av Cheryl Lynn Eaton, en fristående del av Kelly Sue DeConnicks kultserie Bitch Planet. Hon har också illustrerat barnböcker som Just nu har vi varandra, Nu leker vi! och Jag är inte sjuk!, alla skrivna av Sara Bergmark Elfgren, samt spoken word-antologin Revolution poetry. Under våren har det avslöjats att hon snart gör sin debut som tecknare i för amerikanska Marvel Comics, i en antologi betitlad Women of Marvel #1.

På årets seriefestival deltar hon dels i ett panelsamtal om svenska äventyrsserier, dels med en streamad liveteckningskonsert från Kulturhuset Fanfaren i Farsta.

Anneli Furmark (SWE)

Fotografi på Anneli Furmark.
Anneli Furmark

Årets officiella festivalbild har tecknats av en av landets mest hyllade serieskapare. Anneli Furmark har gett ut nio serieböcker de senaste tjugo åren, varav den senaste – fjolårets Gå med mig till hörnet! från Galago – tillhör det starkaste som kommit ut i serieform på svenska. Hennes stillsamma festivalbild fångar perfekt det egna skapandet i skuggan av coronaviruset. Med hennes egna ord:

Bilden handlar om koncentration, den som går att uppnå ibland. Den som kanske kom lättare när vi var små, men som ändå uppstår då och då som en present.

Bilden är en hyllning till de världar du skapar när du är ensam med ditt tecknande, och kanske också om det vemod och den ofrivilliga ensamhet som pandemin har orsakat.

Stockholm skymtar i bakgrunden, och föremålen i bården kan både vara utomhus och inomhus.

För när du tecknar kan du vara överallt.

Anneli Furmark medverkar i ett samtal på distans under Stockholms Internationella Seriefestival den 29 maj.

Sunna Kitti (FIN) 

Bokomslag till boken Jiehtanasa idit av Sunna Kitti.
Sunna Kitti


”Samiskt serieskapande” är ett av våra teman under årets seirefestival. En av våra gäster är Sunna Kitti, samisk frilansande serieskapare och illustratör från Inari, Finland. Hon har arbetat som illustratör sedan 2012. Hennes berättelser rör sig ofta inom fantasy-spektrat men hon har även illustrerat barnböcker och utställningar samt arbetat med animation. Kittis senaste verk är den nordsamiska serieromanen Jiehtanasa iđit (även utgiven på norska med titeln Jettens morgen), utgiven 2020, en berättelse baserad på den samiske poeten Anders Fjellners epos Solens söner.

Elin Lucassi (SWE) 

Fotografi på Elin Lucassi sittandes vid ett skrivbord med en dator på.
Elin Lucassi, foto: Bruno Lucassi

Elin Lucassi är född 1977, bosatt i Stockholm och verksam som serietecknare, illustratör och bokredaktör. Hon har tidigare släppt serieböckerna Jag är den som är den och Synd på Kartago förlag, samt den feministiska och humoristiska hämndhistorien Ert blod på mina broddar på Galago. Hon tecknar regelbundet den självbiografiska humorserien Rit-Lucassi på Instagram. 2020 inledde hon sitt projekt Karantändagboken, sin dokumentation av Coronaåret 2020 i serieform. Med personlig vinkling och intagande blick berättar hon i realtid om egna reflektioner, personlig förlust, panikkänslor och hur det i läge av kris inte längre går att blunda för samhällets grundmurade orättvisor. Karantändagboken har under våren getts ut i bokform av Galago.

Lucassi medverkar på årets Seriefestival i ett samtal om coronaläget i serieform, tillsammans med norske serieskaparen Karstein Volle och moderatorn Fredrik Strömberg.

Britta Marakatt-Labba (SWE) 

Fotografi på Britta Marakatt-Labba.
Britta Marakatt-Labba, foto: Petvin Sara

Den svensk-samiska textilkonstnären, grafikern och målaren Britta Marakatt-Labba är utbildad vid Sunderby folkhögskola, Konstindustriskolan i Göteborg samt Samiska högskolan i Kautokeino och har varit yrkesverksam som konstnär sedan 1970-talet. Hon har inte tecknat serier i traditionell mening, men hennes narrativa konst hamnar ofta väldigt nära serieberättandet. Uttrycket är oftast textilt, broderi för att vara mer exakt, men även akvarellillustrationer och litografier. I hennes verk skildras framför allt den samiska kulturen och den samiska historien. Redan 1981 gjorde hon det då mycket omskrivna broderade verket Garrját (Kråkorna på svenska) i samband med Alta-konflikten då stora protester rasade mot utbyggnaden av Altaälven i Norge. Hennes troligen mest kända verk är en 24 meter lång bonad, kallad Historjá (Historien), ett episkt broderi som utgör ett slags tidslinje över den samiska historien och mytologin och som skapades åren 2003–2007. I Britta Marakatt-Labbas konst berättas alltid historier – ofta politiska. De broderas fram, för oss andra att ta del av och kanske för att lära oss om en viktig del av historien som vi troligen inte fått reda på genom skolans historieundervisning.

2019 fick hon sommarprata i P1. På årets seriefestival medverkar hon i ett samtal tillsammans med likaledes textila serieskaparen Åsa Schagerström.

Joakim Pirinen (SWE) 

Fotografi på Joakim Pirinen.
Pressbild


Joakim Pirinen (född 1961) är en av våra främsta och mest kända serietecknare. Han va med och startade den svenska vuxenserievågen i början av 80-talet och fick sitt stora genombrott 1985 med albumet Socker-Conny. I år är han aktuell med sin tjugonde bok Hundratvå år av ensamhet som släpps i samband med Joakims sextioårsdag. Serierna har tecknats under pandemiåret 2020 och rör sig genom de ämnen som präglat denna tid; ensamhet, avståndstagande och karantän.

Utöver sin rika produktion av serier och skämtteckningar i vad som kan beskrivas som en absurd och absurdistisk stiltradition har Joakim Pirinen en bakgrund som konstnär, illustratör, författare och dramatiker. Hans bildkonst har ställts ut på Moderna Museet och hyllade pjäsen Familjen Bra har spelats både i Sverige och internationellt. Sedan debutalbumet Välkommen till sandlådan (1983) kan en lång rad seriealbum radas upp. Några titlar bland dessa är Gas (1987), Döda paret och deras ”vänner” (2008), Kvarteret Kolossen (2009) och Att misslyckas som människa (2016).

Joakim Pirinen har gästat Stockholms Internationella Seriefestival flera gånger tidigare, inte minst 2017 då han tecknade vår officiella festivalaffisch. Vi är glada och stolta över att i årets program presentera ett samtal mellan Joakim Pirinen och serietecknarkollegan Nina Hemmingsson.

Åsa Schagerström (SWE) 

Fotografi på Åsa Schagerström.
Åsa Schagerström, foto: Sara Appelgren

Åsa Schagerström, tidigare Grennvall, är konstnär, serietecknare och förläggare, utbildad vid Konstfack i Stockholm. Schagerström är en av våra allra främsta serieskapare, har varit verksam under många år och rör sig i det självbiografiska och realistiska landskapet. Hon debuterade i seriebokform 1999 med Det känns som hundra år och har sedan dess gett ut ett tiotal serieböcker. Många av dessa böcker har översatts till andra språk såsom franska, italienska, koreanska med flera. Schagerströms serieskapande har även prisats flertalet gånger; senast Seriefrämjandets pris Urhunden för serieromanen Jag håller tiden, för bästa originalsvenska album 2017. Urmodern är Åsas senaste verk, en helt broderad berättelse om rotlöshet, ursprung och moderskap. Här vävs poesi och broderi samman på ett sätt som sällan eller aldrig skådats i svenskt serieskapande. Åsa Schagerström är en av grundarna till Syster förlag. På årets seriefestival pratar hon om textilt berättande, tillsammans med konstnären Britta Marakatt-Labba.

Erik Svetoft (SWE)

Bokomslag till boken Spa av Erik Svetoft.
Erik Svetoft

Erik Svetoft är illustratör, serieskapare och animatör, utbildad på Konstfack och bosatt i Stockholm. I vår kommer hans femte seriealbum SPA (Sanatorium Förlag) som utspelar sig på ett spa- och konferenshotell. SPA är första seriealbumet som är både text- och bildbaserat. I år släpps på samma förlag också H.P. Lovecraft – emot världen, emot livet med text av Michel Houellebecq, där Erik är en av bokens illustratörer.Fyra av hans myllrande, hisnande och fantastiskt vackra serieböcker som tidigare har släppts på Sanatorium Förlag är: Limbo (2014), Hakken (2016), Mondo (2017) och Domus (2019). Till övrig produktion hör den hyllade animerade filmen Älgen och illustrationer till en rad bilderböcker. Vid året seriefestival medverkar Erik i ett samtal tillsammans med Emelie Östergren.

Emelie Östergren (SWE) 

Emelie Östergren (född 1982) är en svensk serieskapare, barnboksförfattare och illustratör och utbildad på Konstfack i Stockholm. Hon har släppt serieböcker som Evil dress (2009) och Selma Lagerlöfs Bortbytingen (2014) samt författat och illustrerat en rad barnböcker som utkommit på olika förlag; Min hund (2021), Staden (2020), Nattkatten (2017), Emelie och monsterhuset (2016) och Elefantstenen (2014). Emelies tecknar- och berättarstil kan beskrivas som surrealistisk, avantgardistisk och experimentell, och hon har även illustrerat flertalet böcker i samarbete med andra barnboksförfattare, släppt egna seriefanzin och publicerats i serietidningar och tidskrifter. I vår är hon aktuell med nya boken Flora & Fauna på Epix förlag. Vid året seriefestival medverkar hon i ett samtal tillsammans med Erik Svetoft.

Image
En illustration föreställandes en person som sitter vid ett skrivbord med ett block och pennor.
Digitalt
Kulturhuset Sergels torg

Stockholms Internationella Seriefestival 2021