×
En del av Stockholms stad
Peter Celsing, 1971
Peter Celsing, 1971
Foto: Sven Erik Sjöberg (Kulturhuset 1974-2013, Stockholms Stadsarkiv)

Peter Celsing och Kulturhuset

Kulturhuset Stadsteatern (Stockholms Stads fastighet Skansen 23) vid Sergels torg i Stockholm är en av landets mest kända och välbesökta byggnader med cirka tre miljoner besökare årligen. Byggnaderna inrymmer även sex restauranger samt flera butiker och kontorslokaler, med en total bruttoyta på ca 72 000 kvm.

Det sobra glashuset är ett av världsberömde arkitekten Peter Celsings mest kända verk. Det har stått förebild för flera byggnader runt om i världen, bland annat Centre Pompidou i Paris. Riksbanken vid Sergels torg och Filmhuset på Gärdet är två andra av Peter Celsings välkända byggnader i Stockholm. Den 29 januari 2020 skulle han ha fyllt 100 år – och Kulturhuset Stadsteatern kommer under 2020 att uppmärksamma Celsing på olika sätt inför och i samband med att Kulturhuset Stadsteatern öppnar igen efter renoveringen.

Byggandet av ett kulturcentrum i Klarakvarteren – med möjligheten att erbjuda en kulturell och demokratisk oas mitt i stan när kommersiella krafter alltmer tog över – stod helt i linje med Peter Celsings egna värderingar. Med Kulturhuset ville han skapa en ny sorts institution, grundad i ett utvidgat kulturbegrepp. Byggnaden i sig skulle öppna upp för nya möjligheter för individen, men också för samhället i stort. Kulturhuset skulle förkroppsliga "Gatans stämning och verkstadens möjligheter" och erbjuda en plats "för den nya människan som måste komma".

Kulturhusets västra del, Teaterhuset och det bakomliggande hotellet byggdes och invigdes 1971 för Sveriges Riksdag, som ett provisorium i 10 år men som blev 13 år. I källaren under Riksdagens lokaler byggdes samtidigt Klarateatern och teaterverkstäder för Stockholms Stadsteater. Kulturhusets östra del byggdes och invigdes hösten 1974. Pontus Hultén, som varit delaktig i arbetet med Kulturhuset ville att Moderna Museet skulle husera i Kulturhuset. Men förslaget gick inte igenom och Hultén blev istället Centre Pompidous första chef (1973-1981).

Först 1983 blev Riksdagens lokaler tillgängliga för ombyggnad och 1989 invigdes Stadsteaterns nya lokaler i Teaterhuset med stora scenen, repetitionslokaler, loger med mera. Samtidigt byggdes Kulturhusets västra del om för kulturverksamheter. Hela denna ombyggnad ritades av Per Ahrbom och Lars Fahlsten. I samband med ombyggnaden gjorde konstnären Ulrik Samuelsson den stora utsmyckningen, en stucco luster i Stora scenens promenoar. Skulptören Sivert Lindblom skapade utsmyckningen med belysning och skulpturer i förbindelsegången mellan Kulturhuset och Stadsteaterns Stora scen.

Inredningsprojektet i det provisoriska Riksdagshuset leddes av Hans Jensfelt och för den konstnärliga utformningen tillsattes en kommitté med bland annat Celsing, Olle Nyman och Gertrud Sterner, chef för Nationalmusei depositionsavdelning. Färgsättningen utfördes av Celsings medarbetare Ella Öström, i samarbete med konstnärerna Ulrik Samuelsson (Kulturhuset) och Sölve Olsson (Teaterhuset). Riksdagshusprovisoriet fick en inredning av en mer förfinad karaktär medan Kulturhusdelen inreddes mer robust för att i högre grad tåla slitage från besökarna.

Arkitekterna Per och Ann-Charlotte Ahrbom arbetade nära Peter Celsing med planeringen och byggandet av Kulturhuset och Teaterhuset från 1967 till husens färdigställande 1971 och 1974. Därefter har Per Ahrbom på Ahrbom & Partner ansvarat för flera av husets ombyggnader genom åren, senast 2014-2017 då flera nya bibliotek byggdes, bland annat Lava Bibliotek och Verkstad, bibliotek för skönlitteratur, konst, musik och serier samt Bibliotek Tio Tretton.

Per Ahrbom ansvarar för den restaurering av den inre miljön som genomförs 2019-20 i samband med att huset är stängt för renovering av tekniska installationer. Bland annat nytillverkas Olle Baertlings draperier som har varit en del av Hörsalen ända sedan Kulturhusets uppförande 1974. Draperiet tillverkades då och även denna gång av Handarbetets Vänner. De karaktäristiska plåtsvepen i taket, som delvis plockats ner eller rivits, monteras upp igen. Betongväggar som tidigare har målats över blästras rena och flertalet övriga väggytor får åter sin kulörta, högblanka yta. Även flera fasta konstverk ingår i huset och ska renoveras, nytillverkas eller återmonteras.

Renoveringen av Kulturhuset Stadsteatern har pågått sedan årsskiftet 2018/19 och är inriktad på tekniska installationer, sanering och energieffektivisering, det vill säga sådant som inte kommer att synas för besökaren mer än möjligen fräschare toaletter. Båda byggnaderna är blåmärkta enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta, vilket är den högsta klassen och omfattar bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Inga omfattande förändringar kan därför göras. Restaureringen av kulturhistoriskt värdefull inredning utgår från en förstudie genomförd av Enheten Kulturmiljö vid Stadsmuseet i Stockholm på uppdrag av Fastighetskontoret i Stockholm.

Peter Celsing (1920-1974) studerade vid Kungliga Tekniska Högskolan och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, och var under en tid anställd hos Ivar Tengbom och Paul Hedqvist. Han utmärkte sig bland samtida arkitekter genom ett starkt intresse för arkitekturens förmåga att uttrycka monumentalitet och representativitet. Mycket inspiration hämtade han från sina två år i Mellanöstern och Medelhavsvärlden. I hans verk syns återkommande fascinationen för kvadraten och cirkeln. Han 1948-1952 var han chef vid AB Stockholms Spårvägars arkitektkontor, där han ritade flera av förortsstationerna i Stockholms tunnelbana, till exempel Gubbängen, Åkeshov, Hökarängen och Blackeberg. Peter Celsing avled den 16 mars 1974 i sviterna av en hjärntumör.

Läsesalongen, 1970-tal
Kulturhuset, 1974
Läsesalongen, Barnavdelningen, 1970-tal
Utst. AIR, 1979, Allrummet, 79.01.31
Kulturhuset Hörsalen 1974, Draperier av Olle Baertling
Urban Sax, 84.07.09
Kulturhuset 1974-2013, Stockholms Stadsarkiv
Kulturhuset Stockholm, Vy mot sydväst, 1970-tal